Search results for

"artikel"

Restaurangvärlden, english sparkling wine, UK, vin, artiklar
Vårens resa till England resulterade i en artikel i tidningen Restaurangvärlden som publicerades under hösten 2018.  Här hos mig hittar du hela den oredigerade texten.

Det bubblar i England!
Om man frågar britterna så kan man få uppfattningen att Storbritannien historiskt sätt har ett finger med i spelet när det gäller framställningen av de flesta drycker. Portvin tillsammans med Portugal, Sherry med spanjorerna, claret eller rödvin tillsammans med fransmännen och faktiskt även Champagne. För sedan urminnes tider har britter och fransmän käbblat om i vilken stor nation som egentligen är ursprunget till den underbara drycken Champagne. I Frankrike hävdar man att det absolut är de franska Benedikter-munkarna och framförallt Dom Perignon som förfinat konceptet med bubblor i vin medan britterna hävdar att drycken aldrig hade kunna bli möjlig om det inte var för de att engelska glasflaskorna varit så hållbara och tekniskt framstående.

Under tiden diskussionen pågått har Frankrike ändock haft ett ess i rockärmen. Regionen där de ädla dryckerna nu produceras har sedan munkarnas tid fokuserat på just bubblig dryck och terroir, hantverk samt jordbruk är sedan länge specialiserat. Dessutom har man på ett mycket professionellt och genialiskt sätt mutat in namnet – Champagne får enligt lag bara heta Champagne just här – namnet och varumärket har kommit att bli synonymt med kalas så många skålar i bubbel på fest, bröllop, jubileum och party. Siffror visar på att de bubbliga vinerna blivit mer och det gäller så klart inte bara Champagne. För vi dricker mer av alla sorter Cava från Spanien, Spumante, Prosecco och Franciacorta från Italien, Sekt från Tyskland och Sparkling Wine från USA, Sydafrika och Australien är också populärt.

Men det är nog ingen som tidigare ansett att Storbritannien varit en vidare framstående producent av vin. Men nu kan det vara dags att tänka om för under ett antal år har det bubblat i ståltankar och ekfat. Jag har varit på utflykt i de södra delarna av England och har där haft det stora nöjet att träffa ett antal brittiska odlare, producenter och journalister som alla har en ljus syn på framtiden. För nu har man äntligen förstått att dra nytta av sitt kärva, kyliga och fuktiga klimat. Dessutom består jorden i grevskapen Sussex, Kent och Hampshire av nästan exakt samma komponenter som i franska Champagne. Ni som sett de vita klipporna i Dower förstår säkert vad jag pratar om för här hittar vi samma urgamla porösa kalkhaltiga jord som i regionen Champagne. Dessutom finns grön sand och mineralhaltig lera som komplement. Närheten till havet i Engelska kanalen gör också sitt för ljuset och vinden hjälper druvorna att lättare nå fenolisk mognad. Det romantiskt pittoreska landskapet omgärdas av vad engelsmännen kallar berg men jag kanske snarare skulle benämna dem kullar, men vare sig de är kullar eller berg så skyddar och omgärdar South och North Downs de flesta vingårdar i området. Som ni förstår så puttrar, skummar och jäser det på många sätt i branschen och framtidstron är god enligt Martin Phillips, vinkännare, inköpare som även driver företaget English Wine tours. Han berättar att ESW – det vill säga English sprkling wine – fått en egen kategori på vinlistor på restauranger och vinbarer, och fortsätter –För första gången i det anrika hotellet Ritz´s historia erbjuder man nu ESW som alternativ till Champagne som förut varit det enda sålda bubblet där. Dessutom har gemene man fått upp ögonen för ESW marknaden har på två år ökat med 31% menar Mark.

Jag frågade även journalisten och champagnekännaren Simon Stockton om vad han tycker om utvecklingen och han svarade –Vi är inne i en otroligt intressant tid för industrin och jag är så tacksam för att jag får jobba i den här offensiva och spännande branschen. Han fortsätter –Ett flertal klassiska Champagnehus, till exempel Pommery och Tattinger har köpt land här i England för att de ser möjligheterna, fler kommer säkert att följa deras exempel. Moët et Chandon kanske blir nästa hus för de producerar ju både i Argentina, Indien och China…så varför inte här hos oss i England?!

Vad är det då som har ändrats då frågar jag Simon och han svarar – Det är inte mycket som har ändrats. Kom ihåg att det här är en ung industri vi engelsmän har bara odlat druvor i cirka 30 år i modern tid och till dags datum finns totalt 2500 hektar vinodlingar i regionen. Självklart är det så att ju så att ju längre man håller på med något desto bättre blir man. Våra vinmakare får mer och mer kunskap och erfarenhet om de lokala förutsättningarna, hur det är att göra vin just här. Det leder så klart till bättre produkter. Dessutom fortsätter han är det många som pratar om att klimatet blir varmare och från 2000 och framåt har det blivit lättare för vinproducenterna att få mogna druvor i tid.

Vad tror du om framtiden? undrar jag och Simon svarar –Förhoppningsvis ökar både kvaliteten på vinerna samt antalet hektar land där vinrankor odlas. Han fortsätter –När man läser i press så kan det låta som om det Engelska mousserande vinet – ESW – är fenomenalt. Jag provade 40 olika viner häromveckan och jag måste vara ärlig och säga att bara en handfull stod ut kvalitetsmässigt, resten är ok. Det största problemet vi har är att druvornas på grund av klimatet inte hinner mogna helt så tyvärr har många viner en omogen, grönaktig ton som drar mot grön paprika. Men trots det tuffa klimatet så går vi åt rätt håll, vi lär oss hur vi ska plantera, vilka lägen som fungerar och vilka förutsättningar som gör det bättre för druvorna och som sagt vi är ett ungt vinland med höga ambitioner och fin potential så framtiden ser ljus ut.

Även Marc Driver som tillsammans med sin fru Chris driver och äger Rathfinny sedan 2010 håller med om att framtiden ser lovande ut. Rathfinny var vårt första besök och egendomen ligger inte långt ifrån den pittoreska byn Alfriston och består av cirka 90 hektar där vinrankorna växer i perfekta sydsluttningar precis innan the South Downs. Man räknas därför som en av de till ytan största producenterna. Men paret Driver har långsiktiga ambitioner och målet har inget med kvantitet och storlek att göra. Nej här satsar man på att bli den mest kvalitetsmedvetna producenten i England och dessutom har man en uttalad lokal förankring i allt man gör. Alltifrån logotypen som är en replik på Sussex egna landskapsköld till de anställda, dessutom visade Marc stolt upp egendomen där moderna och stilrena byggnaderna alla var designade och byggda av arbetskraft ifrån trakten.

Man siktar alltså på att producera stilla vin, mousserande vin samt gin med hög kvalitet.
Den första årgången som Rathfinnys presenterade ett mousserande vin var från den krångliga årgången 2012. Nu produceras ESW i 5 olika varianter. Blanc de Blanc, Rosé, Blanc de Noir, Classique cuvé och vintage. På Rathfinny vill man låta frukten och jordmånen tala och använder så låg dosage man bara kan. Dessa viner finns inte än att hitta på den Svenska marknaden men ni som tycker om friska mousserande viner med hög krispig syra och en distinkt karaktär av växtplatsen bör utan tvekan kika på denna producent.

www.rathfinny.com

Resan tog oss vidare till producenten Ridgeview som också startade som en familjeägd vingård men som dessutom är en av pionjärerna i branschen. För redan 1995 planterades de första vinrankorna på gården av Mike och Chris Roberts. Familjen är fortfarande i allra högsta grad involverad i den biodynamiskt och ekologiskt inriktade produktionen. I England väljer de flesta på samma sätt som Ridgeview dock att inte certifiera. Klimatet är så pass kärvt att om det skulle behövas vill man kunna ha möjligheten att använda viss hjälp men på Ridgeview är man mycket mån om den mikrobiologiska mångfalden i vingårdarna och allt produceras med minsta möjliga avtryck på miljön.

Både Barack Obama och den kinesiske ledaren Xi Jimping har sippat på vinerna från Ridgeview i samband med statsbesök på Downing Street. Den första årgången var från 1996 och sedan dess har man utökat produktionen till att innehålla sex stycken cuvéer alla med den för ESW tydliga och höga syran, men dessa viner får även en krämig rondör för här arbetar man med äldre stockar, lång hängtid på druvorna och har även möjlighet att blanda ner några procent reservin för en ökad komplexitet. På vårt besök fick prova Bloomsbury Brut, Cavendish Brut, Fitzrovia Rosé, Blanc de Blanc, Blanc de Noir och Rosé de Noir. Några av dessa viner hittar du på den svenska marknaden i Systembolagets beställningssortimentet.

https://www.ridgeview.co.uk/

Nästa besök var exklusivt på många sätt Nyetimber brukar inte vanligtvis ta emot besökare men vi fick ett varmt välkomnande, en fantastisk lunch och även här en tur i vingårdarna. Historiens vinslag slår tungt på många sätt på Nyetimber. Egendomen finns nämnd i historieböckerna redan på 1000-talet och på 1500 talet har både Thomas Cromwell samt Anne of Clewes levt här i omgångar. I vinsammanhang började man dock lite senare, men så tidigt som 1988 planterades de första vinrankorna. Den kvinnliga vinmakaren Cherie Spriggs har tillsammans med sin make arbetat länge med egendomens vin och har nu hjälp av den mycket dedikerade ägaren Eric Heerema. År 2012 tog hon ett omdiskuterat beslut, för då valde man att destruera hela sin skörd man ansåg inte att den höll måttet för här har man haft ambitionen att göra Englands allra bästa mousserande vin.

Nyetimber äger 170 hektar vinodlingar i Sussex, Hampshire och Kent här odlar man den heliga treenigheten chardonnay, pinot noir och menieur Av dessa druvor gör Nyetimber 5 olika cuvéer, Classic, Blanc de blanc, Rosé, en i engelska sammanhan ovanlig Demi-sec samt en mycket prisad vintage från en single vineyard Nyetimber Tillington 2013. Två av vinerna finns i Systembolagets ordinarie sortiment.

http://nyetimber.com/

Wiston är egentligen en stor egendom där familjen Goring sedan 1700 talet fött upp kor, får och även haft ett betydande jordbruk. Men när Harry mötte Pip i slutet av 1970-talet så började tankarna på vinodling gro. För av den 2400 hektar stora egendomen finns en liten men perfekt placerad plot av kalkrik jord som ligger i söderläge på foten av the South Downs. Här gör nu familjen vin tillsammans med den extremt passionerade och kompetenta vinmarkaren Dermot Sugrue. Det gör man så bra så att Wiston Estate Cuvée 2013 fick priset Decanter – Platinum och dessutom blev valt av samma magasin till en av de 25 mest intressanta mousserande vinerna i världen.

Så att storleken inte har någon betydelse kan verkligen denna lilla producent skriva under på.
Wiston har en relativt liten vin-produktion från de 6,5 hektaren vinodling och av den hamnar en liten del i Sverige. På Systembolagets beställningssortimentet hittar du Wiston Estate South Down Cuvée Brut och Sugrue Pierre – The trouble with dreams som görs i eget namn av egendomens mycket dedikerade vinmakare.

Enligt Simon Robinson styrelseledamot på intresseorganisationen WineGB har vinproducenterna en viktig och intressant roll i Englands ekonomi och turistnäring. Han hänvisar till WineGB trade rapport som nyligen publicerats och som bygger på ett 24-sidigt frågeformulär där cirka 200 personer av de 700 registrerade inom olika delar av branschen svarat på frågor. I rapporten kan man läsa om hur utveckling varit och hur branschen ser på framtiden. Men vi får även hård fakta som att marknaden ökat med 31% att det totalt sett finns 2500 hektar odlad vingårdsmark, att 68% av den totala vinproduktionen består av ESW och att chardonnay, pinot noir och meniuer står för 70% av odlingsarealen. Under 2017 producerades totalt cirka 6.000.000 flaskor vin.

En fråga som man lagt stort fokus på den senaste tiden är marknadsföring och det kungliga bröllopet som gick av stapeln under pingsthelgen var ett fint sätt att få fokus på allt Brittiskt. I det rojalistiska Storbritannien var det så klart många som funderade över vilket sorts bubbel som skulle serveras på bröllopsmiddagen. På vadslagningsfirman Ladbrokes har man sedan länge kunnat följa oddsen för vilken bubblig dryck som brudparet skulle välja och några av de fyra producenterna som jag besökte fanns med på topplistan. WSTA det vill säga The Wine and Spirit trade association hade skickat en hel hoper av inhemska flaskor till Prins Harry och hans brud Megan Markles eftersom man så klart ansåg att bröllopsskålen skulle vara en ESW. Men lite smolk i bröllopsbägaren blev det allt när det visade sig att brudparet istället valde att skåla traditionellt. Det som serverades blev Champagnen Pol Roger Brut Reserve. Britter har alltid varit gentlemannamässiga förlorare och hela branschen verkar ändå överens om att Champagne faktiskt fortfarande är nummer ett. Men trots det så ser både journalister, producenter, vinkännare och restauratörer ändå framtiden an med tillförsikt, och tillsammans arbetar branschen i samförstånd och ser att det bara kan bli bättre för English sparkling wine

0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Nuförtiden går det ganska bra att beställa vin på nätet. Systembolaget har till och med hemleverans på vissa orter. Men kanske du frågar. Hur går det till då? Jo det ska jag berätta. Först går du in på Systembolaget och skapar ett konto. Där du fyller i dina uppgifter. Sedan botaniserar du som vanligt på hemsidan, du kan också få hjälp på vissa tider av kunnig personal. Sedan väljer det du vill ha och lägger det i din varukorg. Efter det kan du kika om SB levererar hem till dig eller om du måste hämta hos ombud. När allt är klart klickar du på köp och simsalabim du har dina flaskor. Länken till sidan för att skapa konto hittar du här.

Men det finns även flera aktörer som har så kallat distanstillstånd att leverera vinlådor hem till dig. De har ett brett och stort sortiment och ibland hittar du viner som inte finns på SB och därför kanske kan vara lite roliga att prova. Det enda som är viktigt att tänka på är att på SB får du lämna tillbaka oöppnade och felaktiga flaskor. Det kan vara lite trixigare på rena internetbutiker. Men det är bekvämt att slippa stå i kö samt kånka tunga kassar och istället få dina pavor hemskickade direkt hem till dörren exakt den tid som passar dig. Här nedanför skriver jag om några som jag har erfarenhet av men det finns faktiskt fler än vad man tror.

Vinoteket har en lättförstålig hemsida och är pålitlig handel med ett trevligt utbud. Här kan du prenumerera på lådor, köpa enstaka flaskor i snygga trälådor till present. Man man erbjuder även även Vinotekets egna lådor som de plockar ihop efter säsong och tillgång. Här hittar du Vinotekets hemsida.

Winefinder är ett företag som presenterar sig som Nordens ledande butik för näthandel av vin. De säger sig fokusera på riktigt bra viner från riktiga vinbönder samt från några av vinvärldens bästa och mest kända. Här kan du köpa årgångsviner, Vi fokuserar bara på riktiga viner från riktiga vinbönder och från några av vinvärldens bästa, mest kända viner från heta regioner samt viner från småskaliga kvalitetsproducenter som kan ha svårt att hitta sin plats på Systembolaget. Här hittar du Winefinders hemsida och kan läsa om hur det fungerar.

Pompette vinhandel började som leverantör till restauranger men har utökat sin handel till oss vanliga också. De riktar mest in sig på hantverksmässigt gjorda från Europa. Utbudet består enligt företaget själva av okonstlade, rena och tidlösa viner som de kan stå för. Här hittar du information om hur det funkar på Pompette och vilka regler som gäller.

Gassås wine presenterar sig som en handlare med utvalda viner och riktar sig till WineLovers. Företaget erbjuder rådgivning och personlig service med allt från att bygga upp sin egen vinkällare till tips om vin till aktuella kalas och middagar. Gassås har även två specialsidor som handlar enbart om Champagne och Bordeaux. Här hittar du information om hur det går till att handla från Gassås Wine.

Blev du nyfiken på att veta mer så finns det en riktigt bra artikel hos en av mina kollegor BK Wine här. Så nu är det dags att prova tycker jag. Vad tänker du handla?

0 comment
1 FacebookPinterestEmail

Lyx i flaska!

by Anette Rosvall

Att fira min födelsedag har inte alltid varit en självklarhet. Jag fyller år mitt i sommaren och när jag var liten så var nästan alla kompisar borta på semester. Men vet ni, det har jag på senare år kompenserat för. Det finns människor som inte gillar att kalasa på sina bemärkelsedagar, som hävdar att de inte tycker om att bli äldre. Jag hävdar att motsatsen – dvs att inte alls finnas är ju bara tråkigare. Så jag fortsätter att bombastiskt och gärna i flera dagar celebrera och högtidligt njuta av de år jag får.

I somras fick jag dels fira med en smaskig middag med min alldeles egna familj på Vingården i Stockholm, dels i Frankrike med skönsång, frukost i flera timmar, bad i ljuvlig flod och grillmiddag och cigarr med massor av vänner. Men inte nog med det jag fick lite senare under semestern även lyx i flaska i form av den lyxiga Champagnen Krug, gott småplock att äta tillsammans med finfint och lite mindre omfattande sällskap. Nu sitter jag och fnular på en sista liten härlig traditionsenlig lunch med mor, far och syster… kanske blir det i slutet av augusti. För vet ni födelsedagar är värda att fira!

Här nedanför hittar du dels lite goda tips på drycker i olika prisklasser man kan skåla i och så en riktigt bra artikel om Sparkling wine från U.K som jag plitat ihop tidigare.

0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Ja ni kanske vet att jag är väldigt förtjust i champagne. Men det finns faktiskt andra sorters bubbliga drycker som också fungerar som apertif eller till en hel måltid. För ett tag sedan var jag i UK för att kika på produktionen av Sparkling wine och jag blev glatt överaskad av den goda kvaliteten på moussernade vin därifrån. Först hittar ni en bild från Wiston Estate och länken pekar till en oredigerad variant på min artikel i Restaurangvärlden som handlar just om Sparkling från UK. Kikar ni lite längre ner hittar ni även ett gäng godingar som jag gärna tipsar om alla dagar i veckan.

0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Det är snart den 4:e juli och jag som alltid brukar puffa för att fira, kan få lite hicka av det som händer i USA just nu. Det är ett extremt komplext land med många åsikter och olikheter och just nu känns det en smula Vilda Västern. Hur det utvecklar sig vet vi inte men det vi vet är att det snart är den 4:e juli och att amerikanarna brukar vara duktiga på att äta och dricka gott på sin nationaldag. Därför tipsar jag om mina artiklar om hållbar vinodling plus en massa goda amerikanska recept.

Detta är min artikel om det hållbara vinarbetet i Kalifornien, USA.

…också lite amerikanske goda viner!

0 comment
0 FacebookPinterestEmail
Rostad, macka, avocado, lyx, råvara

Delar av den här artikeln publicerades för ett par år sedan i en tidskrift som jag arbetade för. Men jag tycker den är minst lika aktuell nu så därför kommer den i repris.

Jag tänker ofta på det där med kött. Försöker bara använda det som är närproducerat och helst inget industriellt producerat. Det finns de som tror att det allra bästa är att byta ut skinkan på mackan mot en avokado. Att ta bort smöret, mjölken och grädden och istället använda produkter gjorda på mandel- och cashewnötter. Men det finns alltid en baksida och det är så viktigt att vi konsumenter tänker lite längre än näsan räcker. Hantera mat med värdighet och kunskap och tänk på att det är en livsnödvändig lyx!

Vi måste börja tänka och helst igår. Larm och nyheter om livsmedel som slängs pga utgången datummärkning, plastpåsar i havet och grönsaker som destrueras för att de inte har rätt form är vardagsmat nuförtiden. Det verkar som om det är många som fått upp ögonen för att den slit och släng mentalitet vi i I-världen har inte fungerar i längden.

Om vi kikar närmre på vårt land och vår bransch så visar information från Naturvårdsverket att den svenska livsmedelshanteringen står för cirka 20-25 % av landets totala klimatpåverkan. Det låter inte konstigt utan kanske till och med helt rimligt, men om man sedan tänker på att det slängs mer än 50 kilo ätbar mat per person och år i Sverige så förstår man att det här är en fråga som vi måste ta allvar och göra något åt.

Matsvinnet förekommer i hela kedjan från produktion till butiker av olika slag, varianter av tillverkningskök till slutkonsument. Produktionen av dessa livsmedel motsvarar så klart också en hel del koldioxid – det vill säga växthusgaser – som alltså utan nytta påverkar vår miljö. Utsläppen har ju skett i onödan och om vi skulle få till en ändring så har vi gjort en stor insats för belastningen på vår jord och vår miljö.

Jag har träffat två personer som arbetar med dessa frågor i vår bransch på olika sätt. Både Elin och Johan gör det för att de har ett brinnande intresse och en passion för frågan. Men de har förstått att om företag skall vilja hänga med på tåget så måste man kunna visa på att det finns pengar att tjäna.

Elin Aronsen Beis har en bakgrund som förpackningsdesigner men hon har även jobbat med kommunikation, varumärkes- och processutvecklingsfrågor på diverse företag. Matsvinnsfrågan har alltid legat henne varmt om hjärtat, och hon har tidigt förstått att problemet är omfattande. – Hittills säger hon, har man bara kunnat få siffror på hur mycket konsumenterna slängt. –Men fortsätter hon tillsammans kastar och destruerar producenter och konsmenter ⅓ av det vi odlar och producerar, så det är en jätteviktig fråga att få bukt med och företagen måste ta sin del. Hittills säger hon, är det bara konsumenternas siffror som är säkra, då företagen inte alls behöver redovisa svinnet. Dessutom är svårt att definiera en skillnad mellan avfall och svinn.

FoodLoopz är företaget som Elin startat och driver, det är en plattform som hjälper andra företag att köpa, sälja och donera livsmedel som man själva inte har användning för. Men FoodLoops hjälper även företag att kommunicera rätt, stärka varumärken och tänkta utanför boxen. Elin berättar om ett projekt som handlade om företaget Ryftes flerbenta lila morötter som innan Elins konsultation sorterades bort och destruerades. Men som nu säljs som förpackade exklusiva formmorötter. –De företag som tänker på rätt sätt förstår att det finns pengar att tjäna och att deras varumärke kan stärkas, lyftas och att arbetet med att tänka grönt kan ge dem goodwill menar Elin. Men hon förklarar också att företagen blir ängsliga för att göra fel när de inte riktigt vet vilka regler som gäller. Myndigheter som till exempel Hälsovårdsinspektionen behöver bli tydligare för regleran runt bäst-före-datum till exempel. Det är ju bara är ett datum, och varan kan oftast användas på en mängd olika sätt även efter det.

–Plattformen FoodLoopz fungerar redan för alla aktörer som vill vara med, även offentliga kök
berättar Elin. Jag ber om hennes allra bästa tips både för stora kök och för privata lite mindre och hon säger –Det är så enkelt som att vi måste sluta kasta sådant som går att äta! Men hon gav även några lite mer precisa och handfasta tips. –Som konsument kan du börja köpa bananer som är singlar eller äpplen som har en fläck under parollen ”rädda en frukt” –Börja acceptera saker som inte är helt perfekta för det är vi konsumenter som styr marknaden. En krokig gurka smakar exakt lika gott som en helt rak och det är galenskap att de som är böjda slängs bort innan de kommit fram till affären. –Försök även minska matsvinnet hemma säger Elin, genom att laga mindre mängd mat än vad du tror skall gå åt. Tänk på familjen matbord som en hel portion istället för separata, för alla lämnar oftast något på tallriken, och de som behöver mer kan äta från de som lämnar. Om alla älskade det du lagade och inte blev mätta så servera en macka eller en frukt efteråt. –När det gäller Business-to-Business så handlar det om att se möjligheter och intäkter istället för hinder och kostnader. Företag måste våga tänka utanför boxen menar Elin.

En som gjort just det – tänkt utanför boxen – är Johan Gottberg. Han har jobbat som kock, köksmästare och restauratör sedan han gick ut gymnasiet. Även Johan har ett brinnande intresse för att minska svinnet. Jag frågar vad han fått sina idéer ifrån och vem som är hans förebild. Han berättar –Jag växte upp i Tanzania, mina föräldrar var lärare för SIDA och här lagade vi allt från grunden använde varenda smula och slängde ingenting. Jag lärde mig ett mer nära och respektfullt förhållande till den mat som produceras, jag tror det blir så när man tillverkar allt man äter istället för att handla det på en livsmedelsaffär. När han vid 7 års ålder kom tillbaka till Sverige så var han van vid detta sätt att tänka och hos familjen Gottberg fortsatte man att laga mat från grunden baka rågbröd och var tidiga med vitlök och andra exotiska kryddor istället för snabbmakaroner, färdigköpta köttbullar och skogaholmslimpa.

När han sedan ville förverkliga sin idé var han med och startade K-märkt en restaurangen med bricklunch som har ambitionen att vara en av Sveriges mest hållbara krog så var det delvis hans idéer om hur man kunde minska bortfallet av maten som byggde konceptet. –Jag ville förbättra världen genom vår egen verksamhet berättar Johan. Han förklarar hur han funderade –Jag tänkte omvänt och utanför boxen, för att minska svinnet måste serveringen finnas i anslutning till själva köket det gör att man alltid kan tillaga och fylla på med rätter och ingredienser a´la minute. Om man gör så och inte lagar till allt på en gång är det lätt att återanvända ingredienserna vid ett annat tillfälle och på så sätt minska svinnet. –En annan viktig del, förklarar Johan är ordningen för istället som vanligtvis avsluta med en salladsbuffé så är det precis det man börjar med, sedan kommer det varma gröna och i slutet av disken står kockarna och lagar till dagens protein. Han berättar vidare –Det sista och ovanliga sättet att tänka är att lunchpriset är avhängigt på hur mycket gästen lagt på sin tallrik för på K-märkt betalar man per kg mat och det gör att gästerna tänker efter innan de lassar på extra mat. –Ytterligare en sak vi gör annorlunda är att K-märkt alltid gör sina inköp på kvällen och natten innan, då kan man hitta livsmedel som är billiga pga bäst-före-datum-märkning m.m. Johan berättar vidare –Kockarna vet aldrig vad de skall laga innan de kommer till jobbet, för det finns inga färdiga menyer. Han fortsätter –På måndagen kunde vi få in 100 pilgrimsmusslor, då fick de första gästerna just det, när det var slut så var det slut, och då kanske det blev torskrygg istället. Johan talar varmt om det som K-märkt lyckats med, och berättar att han hoppas och tror att fler ställen med liknande eller samma idéer öppnas och det skrivs mer om konceptet.

Nu förtiden driver han tillsammans med kollega och sambo Restauranglabbet och jobbar som konsult i det egna företaget Bona Rocca. Där hjälper han kunder med utvecklingsfrågor med fokus på hantering av svinn samt nya matkoncept. Men han håller även utbildningar för blivande kökschefer på på Gastromerit. Där träffar han kockar från dagis till toppkrogar och allt däremellan. Eleverna får alltid samma uppgift att utifrån ett råvarobord, där alla produkter är sådant som leverantörer har givit bort gratis för att det är på väg att gå ut på ett eller annat sätt. –När vi gått igenom råvarobordet är det dags för kockarna att laga mat i grupp. De ska presentera och laga upp 3 rätter. De flesta gör som vanligt utgår ifrån det animaliska proteinet. Det ger mig en utmärkt utgångspunkt för den diskussion som följer säger Johan. Han försöker få eleverna att ändra sitt synsätt få dem att tänka vad som går att återanvända, vad som behöver användas direkt och hur man kan få ihop råvarorna till en komplett måltid. –Få tänker på att det animaliska protein går att om-processa så att det kan man alltid vänta med, färska grönsaker har kortare livslängd och behöver tillagas först.
Säger han och fortsätter –Jag vill att mina elever skall se och förstå sambanden och den kollektiva energiförbrukningen. Förstå att allt hör ihop och när livsmedel hamnar i soptunnan så är det inte bara dumt för att ingen äter det, det är även respektlöst mot det arbete och den kärlek som lags ner i produkten och en väldigt onödig belastning av jordens resurser. –Vi lever redan på lånat kapital berättar Johan och pratar vidare om Overshoot day – alltså den dag då årets resurser är slut – 2018 infaller den 2:a augusti. I början av lektionen är eleverna förtvivlande och känner prestationsångest. Men Johan vill ju att de skall bli inspirerade och få en kraft och en vilja att förändra. Han tror att det är kärleken till maten, måltiden samt massor av kunskap är det som kommer att göra skillnad.

Visst är det lätt att känna frustration på samma sätt som Johans elever och att tänkta att situationen är hopplös? Men det bubblar runtom i världen med positiva krafter som arbetar åt rätt håll Elin och Johan är bara två exempel. Dan Barber på Blue Hill Farm i USA, wastED i London och Paul Svensson här i Sverige är några fler som tidigt visat vägen för den enda hållbara utvecklingen. Trendrapporten från företaget Food&Friends talar också om hur fler och fler tänker på vad de äter och hur det tillagas. Så låt oss hoppas att vi nästa år kan flytta Overshoot day till september.

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Matsvinn/
https://foodloopz.se/
0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Kanske kommer ni ihåg när ni i skolan räknade geometri och knåpade med Pi eller 3,14…. (och en hel kader av efterföljande decimaler) Idag den 14:e dagen i den 3:e månaden är det dags att fira just pi. Det gör man lättast genom att äta något runt i pajform. (funkar med en rund pizza också)

Bifogar en snutt av ett radioprogram där jag snackade om just paj, pi, pie och hur man på allra bästa sätt gör för att bomabstiskt fira. Du hittar receptet på en riktigt bra pajdeg som du kan fylla med ditten eller datten. Blanda t ex resterna från din köttfärssås med riven ost och ett ägg och du får en TACO PI! Blanda fnaset från din juicer med parmesanost, extra lök och ett ägg och du får en jättegod grönsaks PI. Äpplen, kanel och några matskedar socker – äppel PI (serveras självklart med vaniljsås). Ja du förstår ju själv att möjligheterna är lika oändliga som antalet decimaler i talet PI!

https://sverigesradio.se/artikel/6109484
Har du lagat det här?
Hur gick det? Tagga mig gärna på instagram när du visar din bild. https://www.instagram.com/anetterosvall/
0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Det är vanligast att vi Svenskar köper och dricker öl från Sverige, Danmark samt Storbritannien. Men det finns mycket roligt att upptäcka från andra håll och kanter. Nu när vi helst inte ska resa IRL så tänkte jag tipsa om dryck från som kanske gör att du kan resa lite i fantasin. Kanske kan du drömma tillbaka till en strand under ett parasoll!

Guinness Blonde IPA #86312

På min bucketlist står en resa till den gröna ön Irland. Därifrån kommer den nästan svarta stouten Guinness, alldeles nyss släpptes bryggeriet även en bärnstensfärgad IPA den smakar och doftar tallskog och citrus från de hela 5 humlesorterna plus en krämig knäckighet

Põhlja Cowboy Breakfast #11504

Estland är ett riktigt härligt land med massor av roliga mat- och öl festivaler. Festivalerna får vänta men ölen Põhlja Cowboy breakfast smakar allt en lite lyxigare frukost kan bjuda på mörkt bröd med vanilj kaffe, tobak och chili. Medan du läser och dricker kan du fördjupa dig lite i min artikel om Vårt sjungande grannland matglada grannland!

Red Stripe #1531

Att ligga i skuggan under en parasoll, på en solstol och höra vågorna som sakta slår in är kanske vad de flesta drömmer om nu… Från Jamaica kommer Red Stripe ett ljust öl med toner av halm o citrus i en liten knubbig flaska.

Rochefort 10 #1627

Jag är mycket förtjust i Trappistöl och hade gärna rest en sväng runtom i både Belgien och Nederländerna. Dels för att hälsa på hos de munkar som producerar den här fantastiksa ölen men även för all konst och kultur som finns i de länderna. En blandning av smak och snille helt enkelt. Den här varianten heter Trappistes Rochefort och bjuder på en härlig komplex smakbild. En mjuk sötma från mörkt bröd och malt, sötma med inslag av torkad frukt och sedan även lite choklad och pomeransmarmelad.

Stay Safe!

0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Här hittar du delar av samtalet på Atelier23 med Richard Bengtsson och Mårten Lyth från Spendrup i samband med Vinterölprovningen. Jag heter Anette och är en ganska vanlig kvinna i mina bästa år. Jag har 2 barn, en enögd katt, ett hus och till i går kväll även en Volvo. Det som kanske är lite annorlunda med mig är mitt minne. Jag minns aldrig det där med veckodagar, årtal, om vintern varit ovanligt kall, om våren var soligast i mannaminne. Eller om det var fullt av getingar en sommar.

Jag kan erkänna att jag till och med ha lite problem med att komma ihåg när mina ungar föddes eller gick sina första steg, sådan kunskap fastnar tyvärr inte. Jag är nämligen totalt luststyrd. Jag har spenderat nästan hela mitt liv att på lite olika sätt dela min passion för denna livslust. Jag har en universitetsutbildning i kommunikation och formgivning samt en examen som gymnasielärare med inriktning journalistik, media och bild. Ja och så är jag grundare till och en av dem som driver Stellagalan. Lusten har i vilket fall som helst gjort att jag har skrivit och producerat ett 15-tal kokböcker. Förr-förra sommarens hade jag nöjet att som författare vara med och producera boken ”Den stora smakresan” som handlar om Bryggmästare Rikard Bengtsson resa på jakt efter inspiration till nya ölsorter. Efter det har jag blivit mer och mer biten av de bryggda, skummande dryckerna. Ikväll ska jag berätta om alldeles egna relation till mat och dryck som bygger på mitt minne och min passionen för smak och doft.

Jag läste en artikel i DN för ett tag sedan som handlade om just smaksinnena. Rent tekniskt så består det av ungefär 2000 smaklökar och cirkus 60 st smakceller som tillsammans på ett intrikat sätt kan utröna de fem grundsmakerna – salt, sött, besk, surt och umami – samt en mängd dofter. Intrycken av dessa skickas sedan via impulser till delar av hjärnan samt till medvetandet och blir där våra upplevelser och doftminnen. Enligt studien som DN-artikeln byggde på så finns faktiskt små skillnader mellan könen. Kvinnor är oftast mer smak- och doftkänsliga samt kopplar i större utsträckning även på intuitionen och känslan. Å andra sidan sägs det ju att den manliga hjärnan generellt har en förmåga att koncentrera sig djupare och koppla bort annat ovidkommande.

Vad man nu än definierar sig som så är ett grannlaga arbete att bygga sitt doft- och smakbibliotek. Själv har jag ända sedan jag var liten jobbat med det på lite olika sätt. När det regnade på sommaren – du vet ett sådant där störtregn med lite dundrande åska i bakgrunden – då klädde jag snabbt på mig min baddräkt och studsade ut i regnet. Älskade hur det doftade, det kalla regnet slog mot den varma asfalten och doften kom upp i små rökpuffar. Redan då lärde jag mig känna skillnad på hur den lukten skilde sig mot när regnet plaskade mot en kall väg. Samma sak med granit i skärgården… den solvarma har en sorts doft, men när stenen är kall så känner jag en helt annan som påminner mer om salta ostron, grodor och och blöt blåstång. En av mina favoritdofter är lindblommans, det är en subtil och sensuell doft som oftast blandas med humlors och bins surr. Nu lackar det ju mot jul och julens doftens dofter och smaker är ju nästan inritade i vårt DNA. De ligger skönt och tryggt i traditionen, kanel, kardemumma, kryddpeppar, torkad frukt och mörkt bröd. Apelsiner, dill, nejlikor, griljerad skinka och tända ljus….Att välja öl som måltidsdryck till just julmat är absolut en mycket god idé. Jag vill hävda och jag tror att både Mårten och Richard håller med om att de traditionella julbrygderna sitter som en smäck till vår julmat.

Både dofter och smaker påverkar människor. Trots att jag bara var 10 år minns jag exakt var och med vem jag åt min första Grand Dessert och självklart hur de olika delarna smakade. Hur forellen föll isär och hur den feta smörsåsen smekte min gom tillsammans med det ypperligt goda vita vinet, på min allra första stjärnkrog i Paris. Ja, så där fortsätter iallafall mitt liv, en massa mat och dryck som blir till minnen, inte bara lyxig finmat utan även helt vanlig, men helt underbar vardagsmat. Jag kommer ihåg första gången min mamma lagade Osso Bucco. När jag som liten tjej fick ett glas rödvin under snoken och pappa frågade vad jag kände för dofter. Hur lycklig jag blev när jag öppnade mitt smörgåspaket på utflykten och hittade en limpmacka med prickig korv. Blodapelsinen på skidturen, och så den där starka choklad-stinna och konjakseldiga sista skvätten av lumumban på after skin. Ja, ni kanske förstår jag är helt körd när det gäller mat och dryck. Jag till och med gråter när jag får en munfull som är perfekt kombinerad som till exempel den första. Kålens beska, den perfekt balanserade hettan från pepparroten, sältan från forellromen och så ölens mjuka rondör som smeksamt lindade in alltsammans.

Det blev för mig som en nymodig gravlax. Jag älskar att prova nytt! Att dofta och smaka på något jag aldrig ätit eller druckit förut är som att resa. Nu i dagens lite annorlunda Covid-stressade läge kan jag ju tacka och bocka för den gåvan. För jag kan blunda och hamna vid medelhavet, på en vingård i Tyskland, på en dallrande het marknad i Tel Aviv eller i en snöig skidbacke i franska alperna, bara genom att smaka och dofta. Det är ju förstås inte allt som smakar och doftar angenämnt. Men även en gammal konservburk, kokad blomkål, sur yoghurt, kattkiss, svettig sadel eller insidan av slitna gummistövlar blir ju också associationer på smaker och dofter som gör att ditt smak- och doftbibliotek blir intressant.

Utställning om äckel!
Förra året när jag bodde i Skåne hörde jag talas som en utställning som visade upp 80 av världens äckligaste livsmedel. Här fanns till exempel surkålsdricka från Polen, grillat marsvin, casu marzu – dvs osten som lagras med levande larver, hakárl (fermenterad haj fr Island) samt durian, en extremt illaluktande frukt. Enligt psykologen och forskaren Samuel West som stod bakom utställningen så är känslan av äckel kulturellt betingat. Vad vi i Sverige tycker är konstigt och obehagligt kan man med glatt humör sätta i sig utan problem i andra delar av världen. Enligt samma forskare så är äckel en av de sex fundamentala och faktiskt livsviktiga grundkänslorna. Det är reptilhjärnan som säger ifrån och denna känsla var det som en gång i tiden när vi levde i flock på savannen räddade oss från att dö ut. Ikväll är det vi dricker och äter som tur är både ofarligt och mycket välsmakande så vi behöver inte vara oroliga.

Men visst kan det vara svårt att få någon att förstå att den där känslan av pirr i magen bara är positiv när man för första gången ska dofta, smaka eller sippa på något. Hur ska man få dem att välja en ovanlig flaska av en helt kolsvart öl med lite häftig fermenterad doft och i stället som vanligt vända sig mot de välkända rätterna eller den där ölen man alltid dricker?

Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon.
När jag läste pedagogik så lärde jag mig om den proximala utvecklingzonen. Det var Lev Vygotskij en rysk psykolog och professor som funderade ut allt om den. Teorin handlar i stora drag om hur människor bäst lär och tar sig an ny kunskap. Min alldeles egna lite enklare tolkning hans avancerade forskning av den proximala utvecklingzonen är att den är som en bubbla. Där innanför kanterna känner vi oss trygga och sköna. Men för att vi skall utvecklas och lära nytt så behöver vi ta oss utanför bubblan, inte för långt för då blir vi rädda och oroliga. Men det gäller liksom att genom upplevelser virka en vacker spetskant på sin bubbla. Då kan man tryggt och snyggt kan gå utanför ramen och veckla ut sina kunskaper om än det ena än det andra. Precis som allt annat är även den proximala zonen och viljan att skapa en yttre spetskant olika utformad på olika människor. Hur förändringsbenägen man är beror så klart på redan befintlig kunskap och erfarenhet, men också hur trygg, modig och nyfiken man är generellt.

Att de traditionella ölsorterna ligger tryggt och fint inom vår proximala zon har vi genom tid och erfarenhet lärt oss. Men jag tycker också att vi har blivit ganska duktiga på att nosa utan för vår zon. Om vi tar en liten blick i backspegeln så kan man se att det hänt en hel del. För cirka 25 år sedan så fanns det ungefär 50 olika ölsorter på Systembolaget, och en stor stark var det vanligaste som serverades på krogen. Nu har marknaden formligen exploderat och det puttrar och bryggs överallt. Varje stad med självaktning har minst ETT eget bryggeri och ölen har tagit tillbaka sin status både som läcker måltids-dricka samt innovativ törstsläckare. Man hittar numer ett gigantiskt utbud med god kvalitet på bolagets hyllor och en mängd av specialiserade ölbarer.

Innovation, tradition och hållbarhet.
Jag skulle vilja jämföra kvällens väldigt innovativa men ändå traditionella pressylta, med Spendrups som lyckats behålla det lilla bryggeriets innovativa småskalighet i det stora traditionella bryggeriets logistik. Så intressant och verkligen i tiden. Jag tror att på grund av rådande omständigheter (jag faktiskt vet inte hur många gånger jag har sagt just den meningen under detta annorlunda 2020) så tror jag att vi människor har fått en liten annan syn på det som är viktigt. När jag läst diverse trendanalyser så ser man att vi svenskar tycker att mat, dryck och njutning fortfarande är en väldigt viktig guldkant på livet. Men det har också blivit mer och mer angeläget att ta hand om och vara rädd om både familjen, medmänniskor och världen i stort.

Att bry sig och ta hand om är något vi verkligen tycker om att göra till jul. Tänk då är det ju fiffigt att lyssna på de rykten som säger att öl är riktigt nyttigt. I några vetenskapliga undersökningar som jag kikat på så talas det om både flavonoider (alltså antioxidanter) en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, rikligt med B-vitamin, mineraler och till och med anti-inflammatoriska egenskaper.

Men visst är det så att det också är betydelsefullt är att själen mår bra, min själ mår till exempel alltid bra när den får efterrätt. De två sista dryckes- och matkombinationerna är kanske en smula okonventionella, för vi är inte så vana att dricka öl till dessert. Men öppna dina sinnen fyll på med de nya inpulserna. Jag tycker vi struntar i kognitiva dissonanser, trender, reptilhjärnor och andra tråkigheter.
För nu kan vi bara bara njuta av vår proximala zons spetskant växer, vårt smak- och doftbibliotek blir mer skrymmande och vi själva blir härligt jul-öls-fryntliga.

Skål!

Mer om själva provningen, ölsorterna och maten vi åt hittar du här!

0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Den första november börjar Kaliforniska vinveckan. Det innebär att i man under hela november månad kommer lyfta viner från Kalifornien i 250 restauranger i 8 länder. Du som vill veta mer om konceptet och vilka krogar som hänger på hittar mer information här.

Du som vill ha sköna tips på vilka viner du kan hälla i glaset här hemma hittar fina tips längst ner i den länkade artikeln. Den publicerades i oktober förra året efter den bygger på den magiska resan som jag och några vinskribenter gjorde i maj 2019.

0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Hör av dig till mig!

Har du en fråga, en kommentar, ris eller ros. Vill du samarbeta på något sätt eller har du bara något fint att säga. Jag viill gärna höra vad du har på hjärtat! Skicka ett meddelande via någon av mina sociala medier. Klicka på ikonerna här bredvid, jag svarar så fort jag kan!

Ticketack!