februari 2020

Den här texten skrev jag till tidningen Magasin Måltid som publicerade den för cirka ett år sedan. Nu får ni som missade den läsa här istället. Populistiska nyheter som lyriskt lyfter fram alkoholens positiva påverkan där fakta är tagen från diverse vetenskapliga studier publiceras då och då i kvälls- och dagstidningar. Men det är nog inte det som påverkade politikerna till att ändra lagen den 1 juni 2012. Nej jag tror och hoppas på att man mest tänkte på de äldres livskvalitet när man såg till att det blev tillåtet att servera alkoholhaltigt – det vill säga vin, starköl och andra jästa drycker – på särskilda boenden där måltider erbjuds. För visst är det ändå så att en liten rackare till sillen självklart inklusive en liten snapsvisa, en god öl till sjömansbiffen och ett glas rött till köttgrytan ändå höjer livskvaliteten och sätter guldkant på tillvaron hur ung eller gammal man än må vara?

Att kunna unna sig en guldkant på tillvaron och att få dräglig mat och dryck på äldre dagar är en fråga som seglat upp på agendan och som många har åsikter om. Enligt Richard Tellström, Docent och lektor i måltidskunskap så är offentlig mat den vi har mest kunskap om på grund av den offentliga upphandlingen. Redan så tidigt som på 1600-talet hittar man information om den mat som serverades. Han menar att maten då till stor del bestod av bra kolhydrater i reglerad form. Samt sådant som var näringsrikt men ändå lätt att laga till många som till exempel grytor, välling, gröt, lappskojs och annan husmanskost. Men att servera alkohol på äldreboendet är en modern fråga som kanske har blivit aktuell i och med att vi fått en annan syn på måltiden. Richard berättar –Förr innebär guldkant på tillvaron att ha mat på bordet, och kanske äta både kött och potatis. Men I och med att vi gick med i EU på 90-talet så har den svenska matproduktionen fått konkurrens och vi har tillgång till både fler val men även fler exklusiva produkter. Matkostnaden har gått ner från 35% av disponibel inkomst på 50-talet till dagens 12 till 13%. Enligt Richard beror det både på sänkta matkostnader på grund av just konkurrensen men även höjda inkomster. Detta faktum har också givit oss en möjlighet att lyxa till det då och då och en del av guldkanten vid matbordet är att kunna ta ett glas vin, öl eller en snaps till den maten.

Men att unna sig gott på tallrik och i glas är ju lätt när man får välja själv. Men hur är det då med den lille rackaren, kan vi utan dåligt samvete servera alkohol till de äldre? Jo då, det kan verkligen verka så, dessutom kan jag när jag läser de nyheter som publiceras nästan få för mig att det är nyttigt också. För i jakten på information om alkoholens för- och nackdelar i samband med åldrandet, har jag hittat texter som nästan känts för bra för att vara sanna. Jag noterar att det är vanligt att bygga nyheter på forskningsstudier som till exempel den den som publicerades i mars 2017 från Virginia Tech Carilion Research Institute i USA där man efter diverse djurförsök upptäckt att ämnet resveratrol – en polyfenol som finns bland annat i skalet på röda vindruvor – skyddar den neurologiska synapserna samt saktar ner hjärnans åldrande. Undersökningen verkar även helt makalöst visa på att ämnet minskar risken för cancer, altzheimer samt tar bort de dåliga effekterna utav en alltför fet diet. Så när jag läst artikeln tror jag att många med mig säkert drar slutsatsen att det bästa förutom att dricka vin så ofta man får chansen, borde vara att även skvätta ner ohemula mängder av sagda dryck i maten man lagar. Dessutom låter det ju som om konsekvensen av detta också blir att man borde fortsätta dricka så långt upp i åldern man kan och har lust.

Men det finns så klart en massa andra saker som spelar in för att kunna göra en korrekt tolkning av de vetenskapliga undersökningarna som åsyftas. Det krävs nog nästan att man har en forskarexamen för att kunna tolka dem helt korrekt samt för att få fram resultat som går att dra slutsatser ifrån. Dessutom tror jag att vi alla trots avsaknad av ovannämnd examen kan komma överens om att alkohol är en mycket komplex fråga som inte bara handlar om forskningsstudier. Det faktum att alla människor är olika, att vi påverkas på grund av bakgrund, gener och miljö på en mängd skiftande sätt är något som vi måste utgå ifrån. Som så mycket annat i livet så är det balansen som är det viktig. Att dricka och äta i måttliga mängder är det som är nyttigast och som de flesta människor mår bäst av. Jag frågar Sofia Grünerwald, läkare med erfarenhet inom palliativmedicin samt beroendevård om vad hon tycker. –För mig personligen säger Sofia, handlar det om möjligheten att få åldras med värdighet och att ha fortsatt autonomi (självbestämmande) trots försämrad hälsa. Att inte få dricka ett glas vin till maten trots att man vill, bara för att man är gammal är ett övergrepp för man måste få bestämma själv så länge man lever. Men fortsätter hon –Vi inom vården har ett stort ansvar för att se till att de människor vi tar hand om mår så bra som möjligt under rådande förhållanden så vi måste också ha koll på att alkoholen inte stör annan medicinering och att drickandet inte går till överdrift, men att ha rätt att ta ett glas vin till maten utan att känna skam det är livskvalitet.

För att få ytterligare kött på benen och en mer nyanserad bild utav verkligheten har jag även tittat på på Folkhälsoinstitutets, Socialstyrelsens och Länsstyrelsens hemsidor, här presenteras en mer balanserad syn på bland annat alkoholens påverkan och hur den ska hanteras. Som Så om man nu i ljuset från detta kikar lite mer noga på de publika texterna om bland annat forskningsstudien om reservatrol närmare så är det ändå ganska lätt att hitta fakta som visar på att det inte finns några tecken på att vi bör överdriva konsumtionen av detta ämne. Dessutom verkar det inte heller som om man kan sätta likhetstecken mellan ämnet resveratrol och rödvin. Så medan vi väntar på vidare forskningsresultat som – om vi har tur – snabbare och lättare ger oss resultatet utav mekanismen i sagda ämne som alltså skyddar de neurologiska synapserna från åldrande. Så kan vi väl komma överens om att vi fortsätter på den Svenska modesta medelvägen och bestämmer att vi om vi vill och kan med måtta sjunger alkoholens lov. Samt att vi medan vi sjunger dessutom även kan unna oss en liten skvätt vin eller skåla i en snaps vid festliga tillfällen och tillsammans med nära och kära oavsett ålder. För det är ändå sådant själen mår bra av och det är det som är lite av livets fina guldkant.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/alkohol/

https://vtnews.vt.edu/articles/2017/03/resveratrol-vtrcri-030717.html