Restaurangtips

Nu har jag äntligen fått uppleva Alba med tryffelhundar, pasta, vin och helt fenomenala vyer. Det var en både ljuvlig, god och intressant resa och jag råder alla vin- och matälskare att göra något liknande någon gång i sitt liv.

I slutet av november fick vi – ett gäng vinskribenter och krögare – det stora nöjet att hälsa på hos producenten Giacomo Borgogno i Alba, Piemonte. Företaget har funnits sedan 1761 men ägs från 2008 av familjen Farinetti. Yngste sonen, tillika vinmakaren Andrea gör vin enligt devisen: ”Don’t change anything! remain classic and traditional ” alltså ”ändra inget utan fortsätt på den klassiska traditionella vägen”. Men i samma andetag berättar han att han nästan ändrat allt sedan han tagit över produktionen. Andrea tror på att rena druvor är grunden till högkvalitativa viner därför påbörjade han företagets resa mot organisk/ekologisk odling. De räknar med att vara certifierade till årets skörd (2019).

Borgongos cirka 35 hektar odlingar består till 60% av Nebbiolo druvan som är döpt efter den dimma (på Italienska nebbia) som täcker in Barolos dalar i ett mjukt ludd. Resten av odlingarna delas mellan Dolcetto, Barbera, Freisa samt de för området lite ovanliga vitvinsdruvorna Riesling och Timorasso. Vingårdarna ligger på några av Barolos bästa MGAs – Menzione Geografica Aggiuntiva dvs Barolos Cru områden – Liste, Canubi, Cannubi San Lorenzo, Fossati och San Pietro delle Viole.

När man åker på jobbresa i vinets tecken så ingår självklart en obligatorisk tur i vinkällaren. Man märker att detta är ett av värden Andreas favoritområden. Han berättar initierat och kunnigt om produktionen och vi får smaka fatprover från årets skörd. Dryckerna ligger på lagring dels i stål- och betongtankar men även de klassiska trätunnorna i olika storlekar och av olika träslag.

Efter provningarna får vi träffa hunden Book och tryffeljägaren Carlo, som berättar allt om tryfflar och hur det går till att uppfostra en tryffelhund. Dessutom får vi följa med när Book gräver fram en liten knöl av det vita guldet. Som tur är är det säsong och det finns en hel del tryffel. Vi får även smaka en mängd rätter med just tryffel för mig var resans absoluta mat-höjödpunkt den tryffelsallad som Filioppo Daniele Giaccone bjöd på. Även utsikten från hans mini-restaurang var helt magnifik man såg hela vägen bort till franska alperna och det snötäckta Mont Blanc.

Självklart hade fick vi även nöjet av att prova en del av företagets omfattande portfölj, och generellt kan man säga att vinerna håller god kvalitet. Jag hittade så klart några favoriter, där några av flaskorna till exempel den svarta serien som görs på druvor från utvalda MGAs ännu inte finns på det svenska monopolet. Kanske blir det ändring på det en vacker dag men så länge tipsar jag om det som finns att få tag på här och nu.

Borgogno Langhe Rosso #70384 – ett riktigt bra vin för strax över hunkan. Det är mulligt, rustikt och smakrikt med toner av mörka körsbär, blåbär och lite kryddiga toner.

Borgogno No Name #73661- detta vin är lite mer arbetat och bjuder på flera lager av mörka körsbär, solmogna jordgubbar, nyponpulver, tobak, apelsinskal och härligt kryddig tobak.

Borgogno Barolo Classico #76584 – ett härligt komplext vin där man hittar alla klassiska Barolodofter, jordgubbar i balsamico, poutpouri av torkade rosblad, kanelstång, pomerans och nyponpulver, tillsammans med lakrits och tobak.

Santa Vittoria Lange Rosso #2008 – Det är inte ofta jag tipsar om box-viner men här känner jag att jag ändå att jag kan göra ett undantag. Jag fick detta vin dekanterat till en tryffelpasta och ja, det var riktigt klunkvänligt med härliga toner av både friska röda körsbär, jordgubbar tillsammans med tobak, lakritsrot och örter.

0 comments
2 FacebookPinterestEmail

Portugal är ett underbart land som kanske inte i första hand för tankarna till vin, mat och gastronomi utan snarare bad, hav, keramik och skor. Men tänk om för landet har så mycket att erbjuda. Närheten till Atlanten gör att Portugal alltid har tillgång till färsk fisk och skaldjur. Man har ett jordbruk som arbetar med både baljväxter, frukt och grönsaker. Också finns ju vinet!

Det är först nu på senare tid som Portugal även kan kalla sig ett modern vinland. Mycket på grund av att landet under större delen av 1900-talet så var isolerat och styrt av diktatorn Salazar. Revolutionen på 1970-talet gjorde Portugal demokratiskt och i mitten av 1980-talet blev man även medlem i EU. Detta har givit landet möjlighet att utveckla och modernisera bland annat sin vinproduktion.

En tredjedel av landets vinproduktionen består av vitt vin och de viktigaste gröna druvorna är alvarinho, arinto, lourerio, verdelho. Appellationssystemet består av följande märkningar, de två enkla varianter – bordsvin – Vinho de mesa (VdM), samt geografiskt indelat , Indicacoes Geograficas (IG). Dessutom finns de två högre klasserna – Indicacao de Proveniencia Regulamentada (IPR) och Denominacao de Origem Protegida (DOP)

En stor del av landets yta är uppodlad och nästan 40% av består av vinrankor. Portugal har många bra vinregioner, men de har kanske legat lite i skuggan av grannen Spanien och deras viner. Man använder fortfarande mest inhemska och unika druvor, och man är duktig på att hålla i sina gamla traditioner. Eftersom utbudet utav Portugisiskt vin inte är jättestort här i Sverige är det inte så konstigt att vi bara är bekanta med några få utav de cirka 10 vinregioner som finns i landet. Samma sak gäller de omkring 300 unika druvsorter som växer i Portugal. Landet är något av ett mikrokosmos av vin, här finns lite av varje. Fantastiska starkviner som portvin och madeira, kraftiga fruktiga viner på solmogna druvor från Alentejo, eleganta och stringenta viner från Douro, knasigt fantastiska viner från Colares samt strålande skärpa och friskhet i de gröna vinerna från Vinho Verde. Man ska inte heller missa viner från Dao, Lisboa, Tejo, Beira, Setúbal ja listan är lång och full av bra viner. Här kommer några av mina vita favoriter från tre olika delar av Portugal.

Aphros Loureiro Nr 3932 129 kr – kommer från den svala regionen Vinho Verde. Lourero är en druva som bjuder på persika, gula päron en hög syra och minarsälta. Detta vin är härligt att servera till fisk och skaldjur men går också alldeles utmärka att dricka på egen hand.

Ramos Elegant White Nr 79034 för 189 kr – vinet i denna box kommer från den varma regionen Tejo som ligger längst med floden med samma namn och strax innanför Huvudstaden Lissabon. Det är ett fylligt vitt med toner av lime, gul melon och en liten grapefruktbeska. Passar till stekt fisk eller grönsaksrätter.

Ribeiro Santo Encruzado Nr 6875 för 89 kr – Ett trevligt vardagsvin gjort på ytterligare en av de inhemska druvorna Encruzado. Det är oljigt med smak och doft av mandel, gröna äpplen, massor av örter och en smarrig mineralsälta. Servera till friterad fisk eller gratinerad broccoligratäng.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Detta är min artikel om det hållbara vinarbetet i Kalifornien, USA. Den publicerades för ett tag sedan i tidningen Vin&Bar. Men den går också att läsa här… så håll tillgodo! Att resa till Amerikas västkust stod länge på min bucketlist. Men att att åka dit för att studera hållbarhet var kanske inte var det jag tänkte på i första hand. Men så en vecka i maj 2019 fick jag ändå tillfälle att åka till Kalifornien för att lära mig mer om just det välintegrerade och uttalade hållbarhetsarbetet i vingårdarna.

Redan i slutet 1780 talet odlade Franciskanska missionärer och munkar vin för eget bruk här. Under de första delarna av 1800-talet fortsatte guldgrävare från Europa och pälsjägare från Ryssland på samma sätt. Men i och med att George Calvert Yount startade den första kommersiella vingården växte en blomstrande industri upp. Han fick snabbt sällskap av ett helt gäng av ambitiösa vinmakare, varav några producenter till exempel Ingelnook, Charles Krug, Beringer och Schramsberg faktiskt fortfarande är verksamma.

Men sedan kom Phylloxeran, Förbudstiden med det nationella spritförbudet samt de två världskrigen och satte extremt effektivt krokben för vinindustrin i USA. Det var inte förrän sent 1900-tal som man började återhämta sig. Med legenden Robert Mondavi i spetsen kunde man återigen börja tänkta på kvalitet samt se möjligheterna i den bördiga Kaliforniska dalen. De är få amerikanare i vinnäringen som inte stolt sträcker på ryggen när ”The Judgement of Paris” nämns. Det är den blindprovning som blev genombrottet för det moderna Kaliforniens vinindustri. Hittills hade de franska klassiska vinerna från Bordeaux och Bourgogne varit totalt dominerande bland toppvinerna. Men 1976 ändrades världsordningen då kaliforniska viner vann både den röda och vita klassen. Sedan dess har det bara gått uppåt och framåt för Kalifornien och vinerna.

Vinodlingsregionerna
Kaliforniens sex vinodlingsregioner består av drygt 200.000 hektar och är omgärdad av två mäktiga bergskedjor, Sierra Nevada i öster och Mayacamas i väster. Från Oregon i norr nästan ner till Los Angeles i söder i en cirka 2000 km lång och 90 km bred dal. Områdena heter Far North, North Coast, Central Coast, Inland Valley, Sierra Foothills och Southern California. De sex regionerna är i sin tur indelade i cirka 140 olika vinodlings områdena så kallade American viticultur area (AVA). De består av erkända specifika odlingsområden men även provinser, kommunala gränser eller statliga gränser. För att till exempel få ange en AVA på sin vinetikett måste minst 85% av druvorna växa inom gränsen för sagda område. Om man istället vill märka sitt vin med en s.k single vineyard eller ett specifikt odlingsområde så krävs att 95% av druvorna är just därifrån. När ett namn på en druva står på etiketten kan man räkna med att vinet består av den till minst 75%.

De producenter som vi besökte under vår resa finns i Napa Valley, Sonoma County och Lodi. Napa Valley är en egen AVA sedan 1981 och består av 18000 hektar vinodlingar. Det är ett relativt litet område nordost om San Fransisco. Här råder generellt ett medelhavsklimat men på grund av bergskedjorna Mayacama och Vaca som omgärdar området hittar man här en uppsjö av microklimat och ett 30-tal olika sorters jordmåner. De vanligaste druvorna i detta område är Cabernet Sauvignon, Chardonnay, Sauvignon Blanc, Merlot och Pinot Noir. Här hittar man AVOR som till exempel Howell Mountain, Yountville, Mount Veeder, Los Carneros, St Helena och Spring Mountain. Vi fick träffa en mängd härliga vinproducenter från området bland andra The Hess Collection – som förutom att de producerar vin har ett fantastiskt museum där man kan njuta av konst från storheter som Francis Bacon och Rauschenberg.

Sonoma County är en egen AVA sedan 1981, består av cirka 23000 hektar vinodlingar och är ett geografisk lapptäcke – eller som vår värd på producenten Benzinger sa en geologisk lasagne. Denna jordmåns-lasagne ligger norr om San Fransisco längst med Stilla Havskusten. Provinsen har en stor variation av olika klimat beroende höjdskillnader och närhet till havet. En kall och fuktig vind blåser ofta in från Stilla Havet och bäddar in området i en mjuk dimm-vadd. De vanligaste druvorna i detta lite svalare område är Cabernet Sauvignon, Chardonnay, Zinfandel Merlot och Pinot Noir. Här hittar man AVOR som till exempel Alexander Valley, Russian River Valley, Dry Creek Valley, Rockpile och Moon Mountain. Vi fick träffa fantastiska vinproducenter även från detta området bland andra Bonterra/Fetzer som är pionjärer och uttalat biodynamiska. De har en otroligt vacker vingård och det kändes som att vandra runt i paradiset med fjärilar, kolibris, kaniner och alla möjliga sorters blommor förutom vinrankorna så klart.

Lodi är en egen AVA sedan 1986, och med sina cirka 44000 hektar ett av de största områdena i Kalifornien. Det är ett varmt, stort, relativt bördigt område som i folkmun kallas för Kaliforniens brödkorg. För här odlas inte bara vindruvor utan även andra grödor. De vanligaste druvorna i detta område är Zinfandel ,Cabernet Sauvignon, Chardonnay, och Merlot. Här hittar man AVOR som till exempel Alta Mesa, Sloughhouse och Mokemlumne River. På grund av de höga andelen organiskt material i jorden så trivs inte Phylloxera lusen här, därför kan man i Lodi hitta många riktigt gamla och knotiga vinrankor. Vi fick hänga med legenden Bud Bradley som driver Delicato farm som producerar vinet Gnarly Head.

Sustainable wine growing –
Att resa till Kalifornien stod länge på min bucketlist. Men att att åka dit för att studera hållbarhet var kanske inte det jag tänkte på i första hand. Städerna Los Angeles och San Fransisco är ju dragplåster i sig, lägger man till den vidsträckta naturen med enorma Redwood skogar, stora nationalparker, den härliga maten där närheten till havet ger utmärkta fisk- och skaldjursrätter, inlandets fräscha närodlade grönsaker samt de fantastiska vinerna så är det inte svårt att förstå varför.

En vecka i maj 2019 fick jag ändå tillfälle att åka till Kalifornien för att lära mig mer om just det välintegrerade och uttalade hållbarhetsarbetet i vingårdarna. Tankarna på att ta hand om miljön kanske är så uttalad just så för att många vingårdar är familjeägda och har varit det sedan länge. Eller kanske är det så för att man just här lever i en region där närvaron av naturen är uppenbar? Jordbävningar, hagel, regnskyar, extremtorka och trombvindar kanske gör att man blir uppmärksam på hur man som människa kan hjälpa till och minska påverkan på miljön. Vinodlarna tänker näsan i alla lägen på hur de använder de begränsade tillgångarna. Man har ofta monitorer som mäter vattentillgången och vattnar extremt sällan trots torka. Man tänker även på att vilda djur både i vattnet samt på och under marken ska må bra. Man använder naturliga växter, välgörande insekter samt fåglar, får och getter, ibland även gäss som hjälp mot skadedjur. Dessutom använder man ofta sol-, vind-, och gravitationskraft för att ytterligare omfamna ett hållbart och naturligt sätt att framställa sina viner och på så sätt använda så lite av jordens resurser som möjligt är.

En åsikt vi hörde på många håll var att man var mån om jorden och miljön för att den var till låns. Det var nästa generation, och kanske till och med den som kom därefter man värnade om. De flesta vinproducenter blev nästan rörda när de pratade om sina barn och hundar, om vilken nytta nyckelpigor, maskar, skalbaggar, små samt stora fåglar som kolibris, koltrastar, ugglor och falkar gör när de lever i symbios med de inhemska växterna och vinrankorna. De pratade nästan poetiskt om hur jorden och frukten doftar när allt är i balans. Man vill så klart att de man bygger upp nu ska finnas kvar till både barn och barnbarn.

På samma självklara sätt som odlarna vill ta hand om jorden, vinmakarna om vinet och sin personal och sina lokaler, verkar de vilja kunna visa upp detta i form av diverse certifieringar. Cirka 85% av all vinproduktion är på något sätt certifierat för hållbart arbete. I Kalifornien finns många olika varianter på detta, alla med sin särart. Det mest omfattande och det man hittar i de flesta delar av Kalifornien är ”California Certified Sustainable” – https://www.sustainablewinegrowing.org/ som ägs och övervakas av California Sustainable Winegrowing Program https://www.sustainablewinegrowing.org/

Andra certifieringar är till exempel Fish Friendly farming https://www.fishfriendlyfarming.org/ som utmärker sig för att vara specialiserade på att hålla vattnet för lax och andra vattnedjur rent. Andra är inriktade på särskilda områden som Lodi Rules – hhttps://www.lodirules.org/ och Napa Green – https://napagreen.org/ Dessutom finns en del certifieringar med sakfrågor till exempel SIP eller ”Sustainability in practice” som används för att visa att innehavaren inte bara tänker på miljön och jorden utan även de människor som arbetar på företaget. – http://www.sipcertified.org/

Det gemensamma för alla certifierade företag som vi träffade. Vare sig det var ett litet familjedrivet eller ett stort multinationellt var att de alla strävade efter hållbarhet och ett bra samspel mellan människa, djur och miljö. Man förstår att alla element som påverkar druvorna även påverkar slutprodukten – vinet. Det tycker jag bådar gott för framtiden och det stämmer för år 2002 gjordes en uppföljning av ”The Judgement of Paris” och det visade sig att vinerna fortfarande står sig gott mot sina franska rivaler.

Här nedanför hittar du också vintips från ett par av vingårdarna vi besökte.

Källor:
US Tax and and Trade Bureau, Global trade information
www.wineinstitute.org
www.sustainablewinegrowing.org

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Italien, Frankrike och Spanien är tre länder som producerar i särklass mest vin i hela världen. Det är även dessa som ligger i topp på försäljningslistan på Systembolaget. När det gäller öl så toppar lite andra länder, jag tror att det är vanligast att vi Svenskar köper och dricker öl från Sverige, Danmark samt från Storbritannien. Men det finns ju så mycket roligt att upptäcka och därför tänkte jag tipsa om dryck från lite andra länder som också gör bra drycker Jag hoppas så klart du kan bli nyfiken på att prova något du aldrig smakat förut.

Georgien
Rkatsiteli Qvevri #2195 118kr är gjort på de inhemska druvan med samma namn som vinet och är ett vitt vin som mognar i nedgrävda lerkärl så kallade Qvevris. Vinet bjuder på doft av gula vinteräpplen som mognat i källaren, vita blommor, nötter och en grapefruktbeska i avslutet.

Japan
Takasago #121 95kr – Det här är ett så kallat Umesho, det vill säga ett japanskt plommonvin med låg alkoholhalt som kan drickas antingen till fruktiga – inte så söta – desserter eller som en aperitif. Det doftar och smakar underbart av mörka plommon, björnklister och aprikoskärnor.

Libanon
Chateau Musar #7463 359kr – Det har nog inte alltid varit så lätt att producera vin till omvärlden i Libanon. Men när det fungerar och vinerna kommer ut ur landet så kan vi njuta av utvecklade, tanninrika, tunga skapelser med smak av solvarma hallon, torkade körsbär samt örter, cederträ och tobak.

Estland
Pûhaste Trinity in black #11618 för 47,90 – Det här är en hantverksmässig öl som bara finns i liten upplaga så om du hittar den, passa på. Den är mörk som synden, med smak av kaffe, mörkt bröd, choklad, lakritsrot och så lite julig kanel.

Portugal
Periquita #2574 för 169kr (magnum) – Portugal är ett vinland utav rang som många kanske bara kikar på när julens portvin skall inhandlas. Men här finns både vita och röda stilla viner som är mycket bra och prisvärda. Perequita var länge min mormorsfavoritvin och jag förstår henne det doftar och smakar av svarta vinbär, blåbär en smula lakritsrot och svartpepparkryddigt.

Ungern
Kékefrankos #92033 för 189kr – Det finns de som tror att man bara gör sött vin i Ungern, det är helt fel. Utav druvan med samma namn som vinet Kékefrankos görs till exempel härliga röda viner. I denna flaska hittar du ett ett nyanserat fruktdrivet vin med toner av mörka körsbär och svarta vinbär men även örter, svartpeppar plus en ljuvlig ton av rosor och viol.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Två gånger i veckan pratar jag om drycker på STAR FM. Idag tipsade jag om något jag kallar för Ö-viner. Det vill säga viner som odlas på härliga öar dit man gärna reser på semester. Missade du inlägget så går självklart att lyssna på det igen. Men här på min sajt kan du så klart även läsa texten

Kanske lite konstigt att börja prata om semester nu, när det precis varit sommar. Men jag tänker att några av er kanske redan börjat fundera på var ni vill åka nästa gång det är dags. Eftersom jag gillar havet så åker jag mer än gärna till ö-ar på semestern. Ni vet hur det är när man packat upp väskan, kommit hem och packat upp väskan och vill återuppleva de där underbara ljumna kvällarna då man satt och tittade på solnedgången och sippade på ett glas vin… jag har hittat några viner som håller hela vägen hem.

https://www.ilikeradio.se/starfm/lyssna-igen/program/charlottes-stjaernor/17021

Sicilien – Mandrarossa Timperosse Petit Verdot Nr 71441 magnum för 249kr, Denna knubbiga flaska görs av ett mycket sympatiskt kooperativ. På Siciliens västkust i staden Menfi vill man gärna se till att det även finns arbeten för öns unga så att de inte försvinner till fastlandet. Det här vinet är fruktigt med toner av hallon, körsbär men även örtigt av lakritsrot och peppar. Smakar finfint till grillat på alla sätt.

Mallorca – Can Axartell Blanco Uno , Nr 76286 för 159kr – Det här vinet görs av en kvalitetsmedveten producent som både tänker på miljö och ö. Vinet har frisk syra smakar och doftar av vita blommor och aprikos men det är de fina citrustonerna som ansvariga för fräschören tillsammans med en skön minersälta i bakgrunden. Ett vin med medelhavskaraktär som passar fint till de flesta fisk- och skaldjursrätter.

Australien är mer världsdel än ö, men det är ändå ett önskeresmål för mig. Det här vinet produceras av en miljömedveten familjeägd vinproducent. Gemtree Bloodstone Shiraz Nr 2083 129 kr smakar massor av solmogna bär som plommon, björnbär men även lakrits, lagerblad och passar finfint till höstens långkok.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail
Bornholm, Sol över Gudhjem, tävling, kock, mat

Att missa midsommar kanske inte är något vi svenskar vanligtvis gör. Men jag antog utmaningen, tog med en vän och drog till den lilla men naggande goda ön Bornholm för att uppleva Sol över Gudhjem, Danmarks största kocktävling.

Ni kanske trodde att Sol över Gudhjem bara var ett läckert smörebröd med rökt fisk, äggula och tunt skivad lök? Då kan jag berätta att det även är en mycket ambitiös och omfattande matlagningstävling. I år deltog tre danska kockar alla från stjärnkrogar i Köpenhamn. Förra årets vinnare Dak Wichangoen, Kiin Kiin, Claus Henriksen Dragholms slott, och Anika Madsen från Roxie. Men för första gången sedan 2009 tävlade även en svensk kock, och det var också skånepågen Gabriel Hedlund som till jobbar till vardags på Vollmers i Malmö som tog hem segern.

Den här tävlingen är även starten för Bornholms matfestival som har undertexten Kulinarisk ö. Den håller på ett par dagar i slutet av juni och jag kan bara tipsa om att strunta i midsommarfirandet och åka dit. För den lilla ön bjuder på så mycket godsaker, allt från stjärnkrogen Kadeau till lokala ölbryggerier, rökerier, ost, snapsar, källvatten, muster, gräddbollar och karameller. Men här gör man även bröd, grönsaker,frukt samt vacker keramik. Och allt detta och lite till visas upp under matfestivalen i restauranger, hos odlare och bryggerier på öppethus och marknader.

Om man absolut inte vill lämna sommartraditionen kan man självklart kan man åka till Bornholm när som. Men festival är alltid festival och den 27-29 september i år så ploppar korkarna och det bubblar i glasen för då bjuder man till fest igen. Missa inte Bornholms Drickkefestival med till exempel DM i kryddsnaps och mycket, mycket mer!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail
Innis&Gunn, öl, craft beer, brewing, bryggeri

I tisdags kom jag hem från en resa till Skottland. Jag flög till Inverness för att ta mig vidare med bil genom det vackra skotska landskapet. Efter denna resa har brygder och destillat blivit något jag vill lära mig ännu mer om.

En 6000 år gammal sumerisk kilskrifts tavla räknas som den äldsta nedtecknade skriften om just öl. Så den klassiska drycken som görs av humle, mältat korn, jäst och vatten har funnits länge. Sedan dess har drycken så klart utvecklats och nu kan man nog säga att det pågår en ölrevolution. Hantverksöl bryggs i de flesta länder, på en mängd små och medelstora bryggerier, de flesta med sin specialitet. Och utan att överdriva kan man nog säga att det finns sen öl för varje smak och varje maträtt.

”Beer is like life itself, it´s moments are best savoured
with thoose who join you on the journey”

På min resa träffade jag Dougal Gunn Sharp en av grundarna samt bryggmästare på ett av de 140 stycken bryggerier som finns i Skottland. Innis & Gunn arbetar man med olika sorters fatlagrad öl. Den får smak av bourbon-, sherry-, romfat och ibland till och med fat från rödvinsproduktion i Rioja.

För Dougal är smak och doft viktiga, jag frågade om hans favorit doft och fick en hel mängd svar. Bland annat minns doften i mormors kök där han och brodern gärna hängde. Hon var länge hans inspiration och kunde trolla fram en festmåltid på absolut inga ingredienser alls.

Man skulle kunna tro att Innis & Gunn är oroliga för konkurrensen från de omkring 140 övriga bryggerierna i Skottland. Men Dougal pratar bara gott om till exempel Brewdog och Tranquair House och menar att tillsammans har hantverksbyggerierna ändrat industrin. Han pratar inspirerande om framtiden för hantverksöl och jag vill bara lära mig mer.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail
äppelblom, äpplen, blommor, Alto-Adige, Sydryrolen

Min artikel om Dolomiternas Godsaker hittar man i Tidningen Vin&Bar. Den skrev jag efter att jag och Malin Turunen (MatMalin) fick nöjet att åka dit. Vi lyckades pricka in exakt de dagar då regionens äppelodlingar stod i rosa blom. Vi fick även kika på produktionen av den traditionella späck som jag tycker är som en blandning av vårt sidfläsk och den lufttorkade parmaskinkan.

Dessutom hade vi tur och fick träffa vi några av de ljuvliga kossorna som just var inne på lunchpaus. De bor på bondgårdar högt uppe i alperna och deras mjölk producerar den goda stilfser-osten som har traditioner långt bak i tiden. Den är S.U.B märkt – det vill säga en sorts ursprungsmärkning som innebär att produktion och bearbetning är speciellt för en viss region.

Självklart kikade jag även på de viner som regionen producerar. I Sverige finns inte jättemånga viner att välja på härifrån men de som finns är faktiskt riktigt bra. Här kommer några av mina favoriter.

Winkl Sauvignon 2018 #2799 för 169kr är ett vitt vin med smak av solmogen saftig melon, citrus och en fräsch örtighet samt en relativt hög syra. Smakar fint till exempel till en örtig skaldjurspasta.

Rotari Rosé (magnum) #7701 för 239kr är en spumante från området gjord på traditionell metod med andra jäsning i flaska. Vinet smakar och doftar av blodapelsin, fina smultron och kex. Detta är en bra aperitif men fungerar även bra till rätter med fisk och skaldjur.

Ferrari Brut #7721 för 165 kr – Ferrari kanske är mest känd för de röda sportbilarna, men en annan familj med samma namn gör mycket bra mousserande vin som bjuder på en toner av gula äpplen nötter och persika, en smarrig brödighet och en hög syra.

Mastri Vernacoli Nr 2448 för 79kr – Görs av den inhemska druvan Lagrein. Vinet bjuder på en tät röd färg med smak och doft av mörka körsbär, sträva slånbär, gräddkola och viol. Och smakar bäst till kryddiga kraftiga kötträtter av nöt och lamm.

Här hittar du mer information om regionen https://www.suedtirol.info/en

0 comments
0 FacebookPinterestEmail
Restaurangvärlden, english sparkling wine, UK, vin, artiklar
Vårens resa till England resulterade i en artikel i tidningen Restaurangvärlden som publicerades under hösten 2018.  Här hos mig hittar du hela den oredigerade texten.

Det bubblar i England!
Om man frågar britterna så kan man få uppfattningen att Storbritannien historiskt sätt har ett finger med i spelet när det gäller framställningen av de flesta drycker. Portvin tillsammans med Portugal, Sherry med spanjorerna, claret eller rödvin tillsammans med fransmännen och faktiskt även Champagne. För sedan urminnes tider har britter och fransmän käbblat om i vilken stor nation som egentligen är ursprunget till den underbara drycken Champagne. I Frankrike hävdar man att det absolut är de franska Benedikter-munkarna och framförallt Dom Perignon som förfinat konceptet med bubblor i vin medan britterna hävdar att drycken aldrig hade kunna bli möjlig om det inte var för de att engelska glasflaskorna varit så hållbara och tekniskt framstående.

Under tiden diskussionen pågått har Frankrike ändock haft ett ess i rockärmen. Regionen där de ädla dryckerna nu produceras har sedan munkarnas tid fokuserat på just bubblig dryck och terroir, hantverk samt jordbruk är sedan länge specialiserat. Dessutom har man på ett mycket professionellt och genialiskt sätt mutat in namnet – Champagne får enligt lag bara heta Champagne just här – namnet och varumärket har kommit att bli synonymt med kalas så många skålar i bubbel på fest, bröllop, jubileum och party. Siffror visar på att de bubbliga vinerna blivit mer och det gäller så klart inte bara Champagne. För vi dricker mer av alla sorter Cava från Spanien, Spumante, Prosecco och Franciacorta från Italien, Sekt från Tyskland och Sparkling Wine från USA, Sydafrika och Australien är också populärt.

Men det är nog ingen som tidigare ansett att Storbritannien varit en vidare framstående producent av vin. Men nu kan det vara dags att tänka om för under ett antal år har det bubblat i ståltankar och ekfat. Jag har varit på utflykt i de södra delarna av England och har där haft det stora nöjet att träffa ett antal brittiska odlare, producenter och journalister som alla har en ljus syn på framtiden. För nu har man äntligen förstått att dra nytta av sitt kärva, kyliga och fuktiga klimat. Dessutom består jorden i grevskapen Sussex, Kent och Hampshire av nästan exakt samma komponenter som i franska Champagne. Ni som sett de vita klipporna i Dower förstår säkert vad jag pratar om för här hittar vi samma urgamla porösa kalkhaltiga jord som i regionen Champagne. Dessutom finns grön sand och mineralhaltig lera som komplement. Närheten till havet i Engelska kanalen gör också sitt för ljuset och vinden hjälper druvorna att lättare nå fenolisk mognad. Det romantiskt pittoreska landskapet omgärdas av vad engelsmännen kallar berg men jag kanske snarare skulle benämna dem kullar, men vare sig de är kullar eller berg så skyddar och omgärdar South och North Downs de flesta vingårdar i området. Som ni förstår så puttrar, skummar och jäser det på många sätt i branschen och framtidstron är god enligt Martin Phillips, vinkännare, inköpare som även driver företaget English Wine tours. Han berättar att ESW – det vill säga English sprkling wine – fått en egen kategori på vinlistor på restauranger och vinbarer, och fortsätter –För första gången i det anrika hotellet Ritz´s historia erbjuder man nu ESW som alternativ till Champagne som förut varit det enda sålda bubblet där. Dessutom har gemene man fått upp ögonen för ESW marknaden har på två år ökat med 31% menar Mark.

Jag frågade även journalisten och champagnekännaren Simon Stockton om vad han tycker om utvecklingen och han svarade –Vi är inne i en otroligt intressant tid för industrin och jag är så tacksam för att jag får jobba i den här offensiva och spännande branschen. Han fortsätter –Ett flertal klassiska Champagnehus, till exempel Pommery och Tattinger har köpt land här i England för att de ser möjligheterna, fler kommer säkert att följa deras exempel. Moët et Chandon kanske blir nästa hus för de producerar ju både i Argentina, Indien och China…så varför inte här hos oss i England?!

Vad är det då som har ändrats då frågar jag Simon och han svarar – Det är inte mycket som har ändrats. Kom ihåg att det här är en ung industri vi engelsmän har bara odlat druvor i cirka 30 år i modern tid och till dags datum finns totalt 2500 hektar vinodlingar i regionen. Självklart är det så att ju så att ju längre man håller på med något desto bättre blir man. Våra vinmakare får mer och mer kunskap och erfarenhet om de lokala förutsättningarna, hur det är att göra vin just här. Det leder så klart till bättre produkter. Dessutom fortsätter han är det många som pratar om att klimatet blir varmare och från 2000 och framåt har det blivit lättare för vinproducenterna att få mogna druvor i tid.

Vad tror du om framtiden? undrar jag och Simon svarar –Förhoppningsvis ökar både kvaliteten på vinerna samt antalet hektar land där vinrankor odlas. Han fortsätter –När man läser i press så kan det låta som om det Engelska mousserande vinet – ESW – är fenomenalt. Jag provade 40 olika viner häromveckan och jag måste vara ärlig och säga att bara en handfull stod ut kvalitetsmässigt, resten är ok. Det största problemet vi har är att druvornas på grund av klimatet inte hinner mogna helt så tyvärr har många viner en omogen, grönaktig ton som drar mot grön paprika. Men trots det tuffa klimatet så går vi åt rätt håll, vi lär oss hur vi ska plantera, vilka lägen som fungerar och vilka förutsättningar som gör det bättre för druvorna och som sagt vi är ett ungt vinland med höga ambitioner och fin potential så framtiden ser ljus ut.

Även Marc Driver som tillsammans med sin fru Chris driver och äger Rathfinny sedan 2010 håller med om att framtiden ser lovande ut. Rathfinny var vårt första besök och egendomen ligger inte långt ifrån den pittoreska byn Alfriston och består av cirka 90 hektar där vinrankorna växer i perfekta sydsluttningar precis innan the South Downs. Man räknas därför som en av de till ytan största producenterna. Men paret Driver har långsiktiga ambitioner och målet har inget med kvantitet och storlek att göra. Nej här satsar man på att bli den mest kvalitetsmedvetna producenten i England och dessutom har man en uttalad lokal förankring i allt man gör. Alltifrån logotypen som är en replik på Sussex egna landskapsköld till de anställda, dessutom visade Marc stolt upp egendomen där moderna och stilrena byggnaderna alla var designade och byggda av arbetskraft ifrån trakten.

Man siktar alltså på att producera stilla vin, mousserande vin samt gin med hög kvalitet.
Den första årgången som Rathfinnys presenterade ett mousserande vin var från den krångliga årgången 2012. Nu produceras ESW i 5 olika varianter. Blanc de Blanc, Rosé, Blanc de Noir, Classique cuvé och vintage. På Rathfinny vill man låta frukten och jordmånen tala och använder så låg dosage man bara kan. Dessa viner finns inte än att hitta på den Svenska marknaden men ni som tycker om friska mousserande viner med hög krispig syra och en distinkt karaktär av växtplatsen bör utan tvekan kika på denna producent.

www.rathfinny.com

Resan tog oss vidare till producenten Ridgeview som också startade som en familjeägd vingård men som dessutom är en av pionjärerna i branschen. För redan 1995 planterades de första vinrankorna på gården av Mike och Chris Roberts. Familjen är fortfarande i allra högsta grad involverad i den biodynamiskt och ekologiskt inriktade produktionen. I England väljer de flesta på samma sätt som Ridgeview dock att inte certifiera. Klimatet är så pass kärvt att om det skulle behövas vill man kunna ha möjligheten att använda viss hjälp men på Ridgeview är man mycket mån om den mikrobiologiska mångfalden i vingårdarna och allt produceras med minsta möjliga avtryck på miljön.

Både Barack Obama och den kinesiske ledaren Xi Jimping har sippat på vinerna från Ridgeview i samband med statsbesök på Downing Street. Den första årgången var från 1996 och sedan dess har man utökat produktionen till att innehålla sex stycken cuvéer alla med den för ESW tydliga och höga syran, men dessa viner får även en krämig rondör för här arbetar man med äldre stockar, lång hängtid på druvorna och har även möjlighet att blanda ner några procent reservin för en ökad komplexitet. På vårt besök fick prova Bloomsbury Brut, Cavendish Brut, Fitzrovia Rosé, Blanc de Blanc, Blanc de Noir och Rosé de Noir. Några av dessa viner hittar du på den svenska marknaden i Systembolagets beställningssortimentet.

https://www.ridgeview.co.uk/

Nästa besök var exklusivt på många sätt Nyetimber brukar inte vanligtvis ta emot besökare men vi fick ett varmt välkomnande, en fantastisk lunch och även här en tur i vingårdarna. Historiens vinslag slår tungt på många sätt på Nyetimber. Egendomen finns nämnd i historieböckerna redan på 1000-talet och på 1500 talet har både Thomas Cromwell samt Anne of Clewes levt här i omgångar. I vinsammanhang började man dock lite senare, men så tidigt som 1988 planterades de första vinrankorna. Den kvinnliga vinmakaren Cherie Spriggs har tillsammans med sin make arbetat länge med egendomens vin och har nu hjälp av den mycket dedikerade ägaren Eric Heerema. År 2012 tog hon ett omdiskuterat beslut, för då valde man att destruera hela sin skörd man ansåg inte att den höll måttet för här har man haft ambitionen att göra Englands allra bästa mousserande vin.

Nyetimber äger 170 hektar vinodlingar i Sussex, Hampshire och Kent här odlar man den heliga treenigheten chardonnay, pinot noir och menieur Av dessa druvor gör Nyetimber 5 olika cuvéer, Classic, Blanc de blanc, Rosé, en i engelska sammanhan ovanlig Demi-sec samt en mycket prisad vintage från en single vineyard Nyetimber Tillington 2013. Två av vinerna finns i Systembolagets ordinarie sortiment.

http://nyetimber.com/

Wiston är egentligen en stor egendom där familjen Goring sedan 1700 talet fött upp kor, får och även haft ett betydande jordbruk. Men när Harry mötte Pip i slutet av 1970-talet så började tankarna på vinodling gro. För av den 2400 hektar stora egendomen finns en liten men perfekt placerad plot av kalkrik jord som ligger i söderläge på foten av the South Downs. Här gör nu familjen vin tillsammans med den extremt passionerade och kompetenta vinmarkaren Dermot Sugrue. Det gör man så bra så att Wiston Estate Cuvée 2013 fick priset Decanter – Platinum och dessutom blev valt av samma magasin till en av de 25 mest intressanta mousserande vinerna i världen.

Så att storleken inte har någon betydelse kan verkligen denna lilla producent skriva under på.
Wiston har en relativt liten vin-produktion från de 6,5 hektaren vinodling och av den hamnar en liten del i Sverige. På Systembolagets beställningssortimentet hittar du Wiston Estate South Down Cuvée Brut och Sugrue Pierre – The trouble with dreams som görs i eget namn av egendomens mycket dedikerade vinmakare.

Enligt Simon Robinson styrelseledamot på intresseorganisationen WineGB har vinproducenterna en viktig och intressant roll i Englands ekonomi och turistnäring. Han hänvisar till WineGB trade rapport som nyligen publicerats och som bygger på ett 24-sidigt frågeformulär där cirka 200 personer av de 700 registrerade inom olika delar av branschen svarat på frågor. I rapporten kan man läsa om hur utveckling varit och hur branschen ser på framtiden. Men vi får även hård fakta som att marknaden ökat med 31% att det totalt sett finns 2500 hektar odlad vingårdsmark, att 68% av den totala vinproduktionen består av ESW och att chardonnay, pinot noir och meniuer står för 70% av odlingsarealen. Under 2017 producerades totalt cirka 6.000.000 flaskor vin.

En fråga som man lagt stort fokus på den senaste tiden är marknadsföring och det kungliga bröllopet som gick av stapeln under pingsthelgen var ett fint sätt att få fokus på allt Brittiskt. I det rojalistiska Storbritannien var det så klart många som funderade över vilket sorts bubbel som skulle serveras på bröllopsmiddagen. På vadslagningsfirman Ladbrokes har man sedan länge kunnat följa oddsen för vilken bubblig dryck som brudparet skulle välja och några av de fyra producenterna som jag besökte fanns med på topplistan. WSTA det vill säga The Wine and Spirit trade association hade skickat en hel hoper av inhemska flaskor till Prins Harry och hans brud Megan Markles eftersom man så klart ansåg att bröllopsskålen skulle vara en ESW. Men lite smolk i bröllopsbägaren blev det allt när det visade sig att brudparet istället valde att skåla traditionellt. Det som serverades blev Champagnen Pol Roger Brut Reserve. Britter har alltid varit gentlemannamässiga förlorare och hela branschen verkar ändå överens om att Champagne faktiskt fortfarande är nummer ett. Men trots det så ser både journalister, producenter, vinkännare och restauratörer ändå framtiden an med tillförsikt, och tillsammans arbetar branschen i samförstånd och ser att det bara kan bli bättre för English sparkling wine

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Hör av dig till mig!

Har du en fråga, en kommentar, ris eller ros. Vill du samarbeta på något sätt eller har du bara något fint att säga. Jag viill gärna höra vad du har på hjärtat! Skicka ett meddelande via någon av mina sociala medier. Klicka på ikonerna här bredvid, jag svarar så fort jag kan!

Ticketack!

Facebook Instagram Email