Search results for

"artiklar"

Det är snart den 4:e juli och jag som alltid brukar puffa för att fira, kan få lite hicka av det som händer i USA just nu. Det är ett extremt komplext land med många åsikter och olikheter och just nu känns det en smula Vilda Västern. Hur det utvecklar sig vet vi inte men det vi vet är att det snart är den 4:e juli och att amerikanarna brukar vara duktiga på att äta och dricka gott på sin nationaldag. Därför tipsar jag om mina artiklar om hållbar vinodling plus en massa goda amerikanska recept.

Detta är min artikel om det hållbara vinarbetet i Kalifornien, USA.

…också lite amerikanske goda viner!

0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Lyx i flaska!

by Anette Rosvall

Att fira min födelsedag har inte alltid varit en självklarhet. Jag fyller år mitt i sommaren och när jag var liten så var nästan alla kompisar borta på semester. Men vet ni, det har jag på senare år kompenserat för. Det finns människor som inte gillar att kalasa på sina bemärkelsedagar, som hävdar att de inte tycker om att bli äldre. Jag hävdar att motsatsen – dvs att inte alls finnas är ju bara tråkigare. Så jag fortsätter att bombastiskt och gärna i flera dagar celebrera och högtidligt njuta av de år jag får.

I somras fick jag dels fira med en smaskig middag med min alldeles egna familj på Vingården i Stockholm, dels i Frankrike med skönsång, frukost i flera timmar, bad i ljuvlig flod och grillmiddag och cigarr med massor av vänner. Men inte nog med det jag fick lite senare under semestern även lyx i flaska i form av den lyxiga Champagnen Krug, gott småplock att äta tillsammans med finfint och lite mindre omfattande sällskap. Nu sitter jag och fnular på en sista liten härlig traditionsenlig lunch med mor, far och syster… kanske blir det i slutet av augusti. För vet ni födelsedagar är värda att fira!

Här nedanför hittar du dels lite goda tips på drycker i olika prisklasser man kan skåla i och så en riktigt bra artikel om Sparkling wine från U.K som jag plitat ihop tidigare.

0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Ja ni kanske vet att jag är väldigt förtjust i champagne. Men det finns faktiskt andra sorters bubbliga drycker som också fungerar som apertif eller till en hel måltid. För ett tag sedan var jag i UK för att kika på produktionen av Sparkling wine och jag blev glatt överaskad av den goda kvaliteten på moussernade vin därifrån. Först hittar ni en bild från Wiston Estate och länken pekar till en oredigerad variant på min artikel i Restaurangvärlden som handlar just om Sparkling från UK. Kikar ni lite längre ner hittar ni även ett gäng godingar som jag gärna tipsar om alla dagar i veckan.

0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Den här historien startar i början av 1900 talet och handlar som så mycket annat om kärlek. En stark sådan som faktiskt påminner lite om Romeo och Julia när jag tänker efter. En ung ambitiös man från Japan utsänd från sin sake-producerande familj för att läsa organisk kemi på Universitetet i Glasgow. Förutom det gör han otaliga studieresor till whisky-destillerierna runtom i Skottland för att lära sig allt om spritproduktion. Det gör han så klart för han är ambitiös och ja, japansk… efter ett tag träffas han obönhörligt utav Amors pilar.

Föremålet för hans heta känslor hette Rita Cowen. Hon kallas ibland för den japanska whiskyns urmoder så ni förstår att historien till skillnad från den om Romeo och Julia, har ett lyckligt slut. Men så kändes det nog inte just då för på grund av en räcka av sorgliga incidenter – som de flesta hade med första världskriget att göra – hade Ritas familj blivit av med möjligheten till försörjning. Man valde därför att hyra ut några av sina rum till inneboende och det är här som jag vill tro på ödets makt. En av dem som behövde ett tillfälligt boende var just den japanske unge mannen, Masataka Taketsuru, ja just han som ville lära sig allt om whisky.

Om det var över middagssamtalen, när Rita underhöll gästerna med en pianotrudelutt eller kanske vid dansen efteråt kan vi inte veta. Men kärleken satte sina klor i de unga tu, och trots motsättningar från respektive familjer – ja, ni känner igen historien – så gifte paret sig. Rita flyttade med till Japan, de började göra whisky tillsammans. Resten är historia och vad det verkar som om man som jag nyfiket googlar bilder och artiklar, en riktigt kärleksfull och lycklig sådan.

Av kärlek brukar det oftast komma bra saker, Ritas och Masatakas företag skapade så småningom min favoritwhisky ”Nikka from the Barrel” Det är en blended whisky som görs i en process som faktiskt tjusigt nog kallas ”marriage”. Det man syftar på är giftermålet mellan olika sorters whisky som blandas och sedan får mogna i tunnor för att bilda en härlig harmonisk smakbild. I den här japanska varianten hittar jag torkad frukt, apelsinblomma, honung, marsipan och så så klart like rök. Innan jag smakade den har jag alltid varit en smula skeptisk mot whisky. Men de här smakerna slog knock-out på mig, men jag kan faktiskt också ärligt erkänna att jag är en sucker för en härlig love story!

På bilden ser du en makalöst god chokladfondant med ett hjärta av kolasås från himmeln, som dessutom serveras med kaffe- och whiskyglass. Självklart kan du slaska ner en skvätt i kocken om du är på det humöret. Välj då gärna någon av nedanstående utmärkta japanska varianter…

Har du lagat det här?
Hur gick det? Tagga mig gärna på instagram när du visar din bild. https://www.instagram.com/anetterosvall/
0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Igår var en viktig dag för då var det dags att fira Champagnen. Vilken tur att den inföll på en fredag, får då kan jag ju fira idag istället. Jag har skrivit mycket om denna min favoritdryck. Jag puffar här nedanför för några av artiklarna om den ädla drycken och om du mot förmodan skulle få en liten skvätt över så finns även ett recept på en mycket god champagnemousse. Enjoy!

0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Detta är en av de artiklar jag skrivit och fått publicerat i tidningen Restaurangvärlden. Den handlar om fenomenet Nose to Tail eller tryne till knorr – det vill säga det smarta och hållbara i att ta vara på hela djuret som slaktas.

Det finns de som säger att ”Nose to Tail” eller ”Tryne till knorr” som vi kallar det i Sverige, är en ny trend. Men det stämmer inte för den här tanken går tillbaka till gamla traditioner och ett smartare sätt att använda våra resurser. Förr i tiden var det en självklarhet att ta hand om djurens alla delar från nos till svans. Efter en tid då det mest konsumerades filé så återupptäcker vi smakrika och intressanta styckningsdetaljer som kind, hals och märg. Det är inte bara våra smaklökar som får en härlig resa för ju fler styckningsdetaljer på djuret som vi väljer att använda ju bättre är det för miljön.

Den här nygamla trenden är Benny Granqvist , som arbetar som styckmästare på Scan i Linköping, nöjd med. Han började i branschen för 38 år sedan och har på nära håll följt utvecklingen. Han talar med stor passion om sitt yrke men även om det företag han arbetar på och han hävdar stolt att det svenska köttet håller mycket god kvalitet. –”Svenska köttproducenter är noga med djurens miljö”. Han fortsätter… –”Scan, där jag arbetar är helt införstådda med att det här hör ihop. De förstår att om vi vill leverera den höga kvalitet som vi vill så måste vi tänka på hela alla delar i kedjan”. Scan strävar efter att komma under de riktvärden för frakttider som stipuleras enligt lag. Benny berättar att företaget arbetar med 15000 gårdar och ett antal lego-slakterier från Kiruna till Höganäs, för att djuren skall få så kort frakttid som möjligt. Dessutom ligger man på ett så kallat levande lager och det är något Benny pratar sig varmt för. –”Inget kött styckas och fryses, utan köttet på de djur som slaktas är redan sålt”.

På de utbildningar och föreläsningar han håller märker Benny att konsumenterna blivit mer kunniga, att de ifrågasätter saker och inte nöjer sig med kött utav dålig kvalitet. Det tror han beror på att intresset för matlagning och jakt blivit större. De mest trendkänsliga kockarna kan också ha ett finger med i spelet. En av de som var tidigt ute är den brittiske kocken Fergus Henderson och hans fru Margot Henderson. På mitten av 90-talet startade de restaurangen St John i London. Där serverar man fortfarande inälvsmat, nos, rostad benmärg och gästerna jublar. I Sverige har kocken Johan Jureskog gått i bräschen för att servera kött med god kvalitet i både fine-dining och streetfood. Även Mikael Einarsson tidigare kökschef på Djuret och Omakase köttslöjd vurmar för animaliskt protein av god kvalitet och vi konsumenter hoppas så klart att fler anammar denna hållbara och goda trend. På bilden ser du en av mina favoritdetaljer lägget, du hittar så klart några smarriga recept här på min sida där jag använder lite olika styckningsdelar av lamm.



Prova vettja!

0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Onsdagen den 22:a juli höll jag ett föredrag på The Winery Hotell. Det handlade om hur jag samlar innehåll till mitt doftbibliotek och hur viktigt det är med just doft och smak i mitt liv. Tack & Bock till ni som var där och lyssnade till er som inte hade möjlighet lägger jag upp hela texten med länkar och viner här.

Mitt namn är Anette Rosvall jag är totalt luststyrd och har spenderat nästan hela mitt liv till att på lite olika sätt dela min passion för denna livslust. Oftast i form av mat och dryck. Jag har till exempel ända sedan jag var liten fyllt på mitt doftbibliotek. När det regnade på sommaren till exempel, du vet ett sådant där störtregn med lite dundrande åska i bakgrunden – då klädde jag snabbt på mig min baddräkt och studsade ut i regnet. Älskade hur det doftade, det kalla regnet slog mot den varma asfalten och doften kom upp i små rökpuffar. Redan då lärde jag mig känna skillnad på hur den lukten skilde sig mot när regnet plaskade mot en kall väg. Samma sak med granit i skärgården… den solvarma har en sorts doft, men då stenen är kall så känner jag en helt annan som påminner mer om salta ostron och och blöt blåstång. Sånt här kan jag prata länge om – Har du några favoritdofter? I skogen gillar jag mossa, eller bark med kåda, eller myrstackar. Eller du vet när det blir höst och man känner svampdoft i hela skogen och den blandas med tallbar och luften är så där frisk och klar. Har ni förresten tänkt på att det är en skillnad på hur en citron doftar när den legat i solen, eller grillats varm och när den är iskall tagen direkt från kylen? Just nu kan man om man har tur känna att linden doftar, och just lindblommor på kvällskvisten är mina favoritdofter. Dessutom bergamott, pacholi, och sandelträ. Men en doft får aldrig vara överväldigande eller påträngande, en parfym till exempel vill jag helst bara dofta när jag är riktigt nära någon.

Doft och smak har som ni kanske förstår alltid varit viktigt för mig. Men matlagningen tror jag att jag började först när jag var 12 ungefär. Mamma och pappa jobbade heltid och det var oftast jag som satte igång middagen. Jag fick så klart instruktioner från mina föräldrar som jag kunde följa, men ibland experimenterade jag med smaksättningar och tillvägagångssätt. Jag kan erkänna att det faktiskt inte alltid blev helt lyckat. Men som tur är så lär man ju så länge man lever så när jag flyttade hemifrån som 18-åring hade jag blivit så pass bra så att det nästan alltid var hemma hos mig kompisarna träffades för att äta innan vi gick ut. Jag fick också äran att laga mat hemma hos mina kompisar men då hade jag nästan alltid en liten påse, med för mig helt livsnödvändiga ting. Det kunde vara till exempel färska örter, kryddor, hela svartpepparkorn (eftersom de flesta hade bara krossad och det funkar inte för mig) vitlök eller en bra kniv.

Det där med passionen för estetik i smak och doft har liksom följt med mig sedan dess. Jag har en universitetsutbildning i kommunikation och formgivning. Jag har jobbat som Art Director och formgivare lite här och där. Men jag har även en examen som gymnasielärare och undervisar härliga elever i samma ämnen. Dessutom har jag producerat, författat och formgivit ett 15- tal kokböcker, allt från bakverk till festmat.

Förutom alla böcker, har jag även skrivit och publicerat artiklar, recept och matbilder i en mängd olika format. Jag har till exempel hjälpt Svenskt kött att göra lite mindre köttiga recept, Samt publicerat sopprecept i tidningen Hallen, efterrätter med grönsaker i tidningen Hembakat. Så mina alster har setts i allt från tidning och magasin till radio och TV. Mina nuvarande uppdrag är dryckestips i radiokanalen STAR FM en gång i veckan (det sommaruppehåll nu men vi startar igen i höst) en spalt i magasin TARA samt mina egna sociala kanaler – som alla heter som jag närmare bestämt Anette Rosvall.

Ni hör att jag har haft en lång och kärleksfull relation till världen som fylls mat och dryck. Det är lite därför jag för ett par år sedan blev lite sorgsen när jag insåg att de fantastiska och kompetenta kvinnor som finns i den gastronomiska branschen inte alls fick samma utrymme som sina manliga kollegor. Det gick liksom bara av farten när man skulle intervjua och prisa det svenska mat- och dryckesundret. Och både frågor och pris gick till samma män och gubbar som absolut har en underbar insikt, kunskap och massor av klokt att säga. Men för sjutton det vet ju alla att ombyte förnöjer.

Det var bland annat därför jag och några andra kvinnor grundade Stellagalan. Vår första gala hölls i januari 2018 och sedan dess hyllar och prisar vi kvinnor på en årlig gala. Den är unik för det finns ingen annan prisgala som endast lyfter professionella kvinnor inom gastronomin. Tillsammans vill vi skapa en bransch som är jämställd, både beträffande status och ekonomi samt bidra till att varken media eller arbetsmarknad fokuserar på kön utan på kompetens och prestation. Vi har just nu pristagare i 9 kategorier – Stella Kock, Stella Konditor, Stella Sommelier, Stella Bar, Stella Servis, Stella Media, Stella Mentor, Stella Bagare och Stella Hederspris. Vi skulle så klart vilja hylla många fler men pga tiden så är detta vad vi mäktar med just nu.

Vi får egentligen inte några frågor om varför vi gör detta. Jag tror att alla förstår att det är viktigt att varenda kotte ska kunna jobba med exakt vad han eller hon vill. Men för att unga tjejer ska förstå att det är möjligt att bli stjärnkock, strålande bartender eller prisad vinmakare så behövs ju pionjärer, förebilder och idoler. Vi tror, hoppas och vet att vi faktiskt gör skillnad.

När vi det första året presenterade våra helt kvinnliga jurygrupper fick vi frågan från en prominent matjournalist. –”Hur ska ni kunna hitta kvinnor att prisa, nu när alla bra sitter med i jurygrupperna?” Det gick finfint nu är vi inne på vårt tredje år och saknar verkligen inte underlag för våra nominerade stjärnor. Årets gala blir på grund av Covid en smula annorlunda. Men håll ögonen öppna för på grund av att vi spelar in och livestreama i år – för att inte riskera att sprida smitta – så har alla möjlighet att se alla de underbara kvinnfolk som prisas i vår smakrika värld. Den 21 september går galan av stapeln via vår hemsida.
www.stellagalan.se

Men man kan ju fråga sig om det står lika illa till i alla delar av den gastronomiska branschen. Det gör det faktiskt inte. Här på dryckessidan finns lika många fantastiska, kompetenta och helt underbara donnor men här tar dom dessutom plats i både media och på prispallar.

Jag läste en artikel i DN för ett tag sedan som handlade om tungor och smaksinnet. Rent tekniskt så består smaksinnet av ungefär 2000 smaklökar och cirkus 60 st smakceller som tillsammans på ett intrikat sätt kan utröna de fem grundsmakerna – salt, sött, besk, surt och umami – samt en mängd dofter. Intrycken av dessa skickas sedan via impulser till delar av hjärnan samt till medvetandet och blir där våra upplevelser och doftminne.

Jag har pratat med några av mina idoler bland annat när det gäller doft och smak; Mischa Billing – som är erkänt duktig och har sin näsa avgjuten i Lund på grund av detta. Solveig Sommarström – begåvad kemist och sprittillverkare som bland annat gör – vad jag tycker är – systembolagets godaste glögg. Maja Berthas – som är Marknadansvarig för Wines of South Africa och min kollega i Stellas styrelse. Nadja Karlsson – en av Stockholms mest inspirerande vinprovare, somelier och extravagant föreläsare. Sist men inte minst Angela D´Orazio – Master blender på Mackmyra.

De flesta är nog övertygade om att det inte är någon skillnad på själva sinnet men att vi kanske använder det olika. Men enligt studien som DN-artikeln byggde på så finns faktiskt små skillnader där kvinnor oftast är mer smak- och doftkänsliga samt i större utsträckning även kopplar på intuitionen och känslan. Å andra sidan sägs det ju att den manliga hjärnan generellt har en förmåga att koncentrera sig djupare. Så låt oss som sammanfattning komma överens om att det nog är jämt skägg mellan kvinnor och män när det gäller förmågan att förnimma smak och doft och att allt nog blir bäst om och när vi jobbar tillsammans.

Det tänkte jag att vi skulle göra nu, jobba tillsammans alltså. För nu ska ni som vill smaka på vinerna som Camilla – husets somelier tagit fram kvällen till ära. Jag tänker så här först presenterar jag vinerna och sedan tar du en sniff och en sipp… skriver ner de tre allra första sakerna som kommer till ditt sinne. Det finns inga rätt och inga fel i vinprovning jag har hört beskrivningar som berättar om burkmajs, kokad kål, passionfrukts yoghurt, gul mango, den ljusgröna insidan på en sälg-kvist, sliten sadel eller insidan av grann-bondens lite slitna gummistövlar. Det är dina egna associationer på smaker och dofter som gör att du sen kan komma ihåg vinet längre fram. Det är då du skapar ditt eget doftbibliotek.

I första glaset hittar du: Katharina Wechsler´s Alte Reben, Silvaner årgång 2015. Det här vinet kommer från Rheinhessen i Tysklands. Rheinhessen är till ytan Tysklands största vindistrikt och här hittar man bland annat Katharina Wechslers lilla men naggande goda familjegård. Hon är en ganska nybakad vinmakare och sägs vara en av de starkast lysande stjärnorna på Europas vinmakarhimmel. Hon producerar eleganta viner och har dessutom en både inspirerande och hållbar vinfilosofi.

Vinet heter Alte Reben men är gjord just på druvan Silvaner. Det är inte den mest kända i vinvärlden men den är väl värd att upptäcka. Den brukar bjuda på mineraldrivna, friska vita viner med hög syra och en härlig frukt med stor lagringskapacitet. Det här är vinet inget undantag

http://backmanvinhandel.se/ovriga/weingut-katharina-wechsler-rheinhessen-tyskland/
https://www.winetable.se/artiklar/katharina-wechsler-hem-till-vingarden/

I det andra glaset hittar du Terreno Asofia årgång 2015 Det här vinet kommer ifrån appellationen Chianti Classico som ligger i Toscana. Området sträcker sig i otroligt vackra omgivningar från Florens i norr ner till Siena i söder. Här är den vanligaste rödvinsdruvan sangiovese. Vinmakaren är The Winery Hotels och Terrenos egna Sofia Ruhne och vinet är döpt efter henne. Asofia är det allra första vinet som Sofia skapade när hon tagit över som vinmakare på Terreno. Druvorna är av just av sorten Sangiovese. Vinet är helt naturligt gjort utan sulfit, det tar smak av de omgivande vilda örterna och bjuder även på en härlig mjuk och solmogen frukt.

Båda vinerna produceras i små batcher och har du tur kan du hitta dem i Systembolagets beställningssortiment.

0 comment
0 FacebookPinterestEmail

Det är klart att det är smidigt om ett vin beskrivs med adjektiv som är tydliga, gängse och vanligt förekommande. Det är ju därför vi som skriver om vin använder ungefär samma beskrivningar i våra artiklar. Men vinprovningarna blir så mycket roligare och absolut mycket mer intressanta när man har dem med folk som inte kör med det vanliga tugget. När man får höra att vinet smakar supergott men att kompisens första intryck har med svettiga bäbisfötter att göra.

En kväll för ett tag sedan provade jag ett gäng roséviner med mina vänner. De arbetar med helt andra saker än med vin och mat men är väldigt intresserade och dricker gärna vin. Jag hade tagit med mig ett gäng olika roséviner för att starta upp den kommande säsongen. Vi gjorde så här: Jag hällde upp vinerna i fyra olika glas. Vännerna sniffade, smakade och gurglade på fritt valt sätt. Sade vad de tyckte och efter det så presenterade jag vinet.

Vin nummer 1)
–”Oj! Vad mycket smak! Jag känner sån där sirap som man har på arabiska rätter…. ni vet sån där gjord på granatäpplen och som man häller över salladen. Starkt, jag trodde inte det här var ett rosévin!”

Vin nummer 2)
–”I love pink… och nu tänker jag säga något som jag aldrig tror en vinkännare skulle säga men min allra första tanke är små svettiga barnfötter… som sprungit runt i gräs och färska hallon…Jag gillar det här..” (snygg flaska också tillades när den kom fram på bordet)

Vin nummer 3)
–”Gott… kan man säga att ett vin bara är gott. Alltså det är inte krångligt på något vis utan det bara funkar helt enkelt. Jag skulle kunna säga att det är lite som ett par skönt slitna converse ungefär!”

Vin nummer 1)
Les Lauzeraies #2724 för 129kr kommer från regionen Tavel i Franska Rhône. Vinet är fullt av smak och har en kraftfull mörkt rosa färg. Det bjuder på toner av mogna hallon, granatäpple, röda körsbär och härliga färska örter. Det är ett mycket matvänligt rosévin som klarar både lättare och tyngre rätter. Jag serverar det gärna till en Sallad Nicoise.

Vin nummer 2)
Colle Reale Cerasuolo Rosé Nr 2242 för 89 kr – Ett ekologiskt rosévin från Abruzzo, druvorna odlas ekologiskt och vinet bjuder på fräsch smak av vattenmelon, hallon och röda vinbär.

Vin nummer 3)
Côté Mas Organic Rosé Nr 2282 89 kr har härligt somriga smaker av frukt med toner av vilda smultron och persika som balanseras med fräsch citronsyrlighet och örtighet.

0 comment
1 FacebookPinterestEmail

Hör av dig till mig!

Har du en fråga, en kommentar, ris eller ros. Vill du samarbeta på något sätt eller har du bara något fint att säga. Jag viill gärna höra vad du har på hjärtat! Skicka ett meddelande via någon av mina sociala medier. Klicka på ikonerna här bredvid, jag svarar så fort jag kan!

Ticketack!