Mat & Tankar

Vi åkte på utflykt för att kika på ett riktigt tjusigast och spännande slott. Om ni har en halv dag över missa inte Skokloster slott. Det finns en hel del att se. Men det som jag gillade mest var den tjusiga matsalen på bilden. Ni ser ju själva! På matsalsbordet, mitt bland pampiga pyramider av frukt och en glittrande kristallkrona ligger en svan. Vit och uppburen på ett silverfat! Det är en dukning som heter duga. En som säger – vi har råd, vi är nästan kungliga!

När jag stod där funderade jag först på vad man åt på den tiden. Om det var lika gott som det vi äter idag! Sedan tänkte jag… Jag vill ha en svan! Faktum är att jag känner en person som har en svan – inte uppstoppad som tur är utan en gjord i papier mache. Den står i hennes glasveranda och är just precis så där vacker och majestätisk som bara svanar kan. Varje gång jag tänker på det blir jag lite avundsjuk och lite lättad på samma gång.

Numera går det ju inte att skaffa en. Svanen är fridlyst, och att stoppa upp den är inget man gör hemma vid köksbordet längre. Dessutom — och det här är en detalj jag inte kan släppa — konserverades gamla uppstoppade djur ofta med arsenik. De vackra fåglarna i gamla salonger är alltså inte bara damiga, de är småfarliga. Det finns något väldigt 1700-tal över det. Vackert och giftigt på samma gång. Så det blir Ingen svan hos mig, men känslan den vill jag ändå ha kvar.

Vad jag har istället: 70 dukar

Så hur kan man göra då, för att duka fint och underbart. Jag hyllar tygservetter, dukar samt glas och porslin i olika färger. Just nu håller jag på att rensa i mitt tygförråd. Och när jag säger rensa är det mer metaforiskt, för lyfter ut hög efter hög, viker upp, tittar, och… så lägger jag tillbaka nästan allt. Men Anette! tänker jag – för det måste vara minst Sjuttio dukar. Jag har inte räknat exakt – Behöver du alla dessa dukar? Nej. Absolut inte! Man behöver kanske högst fem stycken – En ljus, en mörkare, en julig och en galet mönstrad och en elegant som nästa är lite för fin för att ta fram. Men här är grejen — det där med ”behöva” är ett tråkigt sätt att mäta ett hem på. Svanen på Skokloster behövdes inte heller. Den fanns där för att någon ville att kvällen skulle betyda något.

Tygservetter och dukar är som en uppstoppad svan för oss vanliga

Om du bara ändrar en enda sak vid ditt bord: byt papper mot tyg. Det är det billigaste sättet att göra en tisdag till något annat. De behöver inte vara nya, inte matcha, inte ens vara riktiga servetter — för det mesta använder jag kökshandukar ingen har någonsin sagt något. Gamla vita linnelakan funkar också och blir vackrare för varje tvätt. Och de behöver inte strykas perfekt. Vikta en gång och lagda på tallriken. Klart. Ingen kommer med linjal. Fläckar då? De kommer. Låt dem. En duk utan fläckar är en duk som aldrig fått vara med om något.

Porslinet i vitrinskåpet — vad väntar det på?

Det här är min käpphäst. Fina tallrikar som står inlåsta ”för fint tillfälle”. Vilket tillfälle väntar du på? En onsdag med någon du tycker om är ett tillfälle. Ensam middag efter en usel dag är ett tillfälle. Använd dem. De går sönder ibland, och det är priset för att de fått leva. Blanda gärna. Gammalt mot nytt, mönstrat mot enfärgat, udda glas. Jag tycker det blir mycket vackrare när det inte matchar helt.

Så var landar vi

Skoklosterbordet handlade om att visa att man kunde. Mitt bord handlar om att visa att jag ville. Det är egentligen samma sak, bara i olika skala — min skala kräver inga fridlysta fåglar. Sjuttio dukar får jag behålla. Jag tänker inte försvara det. Jag tänker använda dem. Och när jag ändå ska duka fint behöver maten få gå snabbt. Tips på det hittar du på bilderna här under!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail


Förra veckan höll jag en vinprovning som handlade om druvan Pinot Noir. En av vinvärldens mest älskade diva. Druvan är tunnskalig, svårodlad, känslig för väder och vind – men när den får uppmärksamhet, och den TLC (tender loving care) som den behöver, och när allt stämmer ger den några av världens mest eleganta och finstämda viner. För att blomma ut till perfektion vill Pinot Noir gärna ha kalkhaltiga jordar, mycket solljus men gärna svala nätter. Jag hade plockat ihop tre viner från tre kontinenter som visade hur hur druvans personlighet förändras beroende på var i världen den växer.

Vi började på Nya Zeeland Pyramid Valley Pinot Noir. Pyramid Valley är pionjärer inom biodynamiskt vin i Nya Zeeland. Grundarna planterade varenda enskilt planta för hand och filosofin är att låta naturen sköta så mycket som möjligt. Pyramid Valley är en pionjär inom naturliga viner i landet och drivs numera av familjen Giesen, med fokus på hållbarhet och terroir och kända för sitt hållbarhetsfokus. Druvorna är alltså biodynamiskt odlade och naturligt jästa. Trots att Pinot Noir funnit på Nya Zeeland i cirka 20 år anses landet vara en relativt ny växtplats för PInot Noir. Vinet är friskt, juicigt och saftigt med inslag av röda bär, örter och florala toner. En lätt vildhet och kryddighet som speglar detta naturvin, utan att bli svårt.

Vi provade även Olivier Leflaive Cuvée Margot 2022 – Olivier Leflaive är en välrenommerad familjeproducent från Puligny-Montrachet, mest känd för vita viner, men gör också röd Bourgogne med samma hantverkskänsla. Cuvée Margot är en hyllning till familjen Leflaives anrika vinmakartradition. Cuvée Margot kommer från olika vingårdar i Côte de Beaune och Côte Chalonnaise. Leflaive jobbar med hållbart jordbruk och noggrann selektering av druvor. Jäsningen sker i rostfria ståltankar eller ibland i gamla, neutrala fat för att behålla fräschör och fruktighet. Till skillnad från Calera används här oftast mindre nya ekfat (eller ibland inga alls) – för att bevara pinot noir-druvans subtila karaktär. Lagringstid på fat är vanligtvis runt 12 månader. Resultatet är ett vin med ren frukt, fin syra och låg ekpåverkan. Vinet vi provade var elegant, ren röd frukt (hallon, jordgubbe), frisk syra, subtil jordighet och mycket låg fatpåverkan. En typisk Bourgogne i modern stil.

Vårt sista vin var Calera Mt Harlan de Villiers Pinot Noir från Kalifornien i USA. Legendariska producenten Calera är en av mina favoriter i Kalifornien. Calera grundades av ikonen 1975 av Josh Jensen, som lärt sig göra vin i Bourgogne. Här jobbar man småskaligt och hantverksmässigt. Alla vingårdar på Mount Harlan är ekologiskt skötta (certifierade sedan 2008). Druvorna skördas för hand, oftast i små lådor för att inte skada frukten. Vinet jäser naturligt (eller med en liten tillsats jäst vid behov, beror på vädret), i små öppna jäskar – en klassisk metod för att få maximal aromutveckling och kontakt med skalen. Därefter lagras vinet på franska ekfat, ofta 16–18 månader, med ungefär 30 % nya fat. Denna lagring ger den där lite kryddiga, rökiga tonen. Vinet bjuder på en djup fruktighet (mogna körsbär, plommon), kryddiga toner, några av provarna hittade lakritsrot och dessutom en hint av fat och mineralitet.



Det är spännande att göra vertikalprovningar på viner gjorda på samma druva men från olika producenter och olika regioner/länder. För trots att man känner igen druvans grundkaraktär så skiljer sig vinerna åt pga vinifiering och terroir.

P.S alla vinerna köptes in från Systembolagets butik på PK huset i Stockholm.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

När jag kikar på min rapportering för den här hemsidan kan jag nästan inte tro mina ögon. Det verkar som om det är många, ja riktigt många gillar det jag gör och jag tackar innerligt för det. De recept ni verkar gilla bäst är de sex jag har bild på här nedanför. Jag är stolt över att ni gillar min sillförrätt eller som vi kallar den i min familj Faster Ullas smördegspaj. Att ni tycker om min snabbrimmade torsk med sandefjordssås är jag inte heller förvånad över. Inte heller Oxfile skog och hav en förrätt som passar utmärkt till champange. Nöjd över att ni kan bortse från den något o-fotogeniska bilden av min take på Julia Childs Boeuf Bourguignon samt julmustsåsen. Men tackar och bockar även för att ni gillar hjortron- och pepparrrotssåsen till rökt lax.

Trots att jag inte längre jobbar som mat- och vinskribent eller kokboksförfattare är jag innerligt glad och tacksam för att jag kan fortsätta med vin och mat på det här sättet. Det är som ni kanske förstår en av mina största passioner, och jag har massor av fina minnen av jobb jag gjort och resor jag varit på i maten och vinets namn.

Jag kommer att fortsätta lägga ut recept tills det inte känns roligt längre. Ni som läser och peppar är en stor del av livet som digital receptkreatör. TACK & BOCK för detta år. Nu kör vi på ett till!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Det finns många anledningar till att jag tycker om kokböcker. Dels har jag gjort en hel del själv. Några av dem hittar man på diverse loppisar och bokbörser. Jag fullkomligt älskar och saknar det arbetet, men jag är också väldigt förtjust i att sitta och bläddra i dem, bli inspirerad och sugen på att laga. I måndags, alltså den 11:e november blev det klart! Livsmedelsföretagens nya pris för riktigt bra kokböcker det så kallade Cajsa Warg-priset blev utdelat. Priset är döpt efter författaren till den klassiska 1700-tals-kokboken ”Hjelpreda I hushållningen för unga Fruentimber” och syftet med det hela är att dels premiera kvalitativa kokböcker, och dels underlätta kokboksintresserade att hitta de bästa titlarna och främja det goda samtalet om mat och dryck.

Både jurygrupperna och finalisterna var tunga namn i kokboksvärlden. Dorotea Malmegård, Lotta Lundgren, Emil Beer, Sahar Sorati, Björn Werner, Elin Ingves Pyk och Lotta Kühlhorn. Dessutom var det ett gäng episka kokböcker som var nominerade. Varenda en av dem värda att köpa till julklapp till dig själv eller din mat-nördiga vän.

  • Frukt & Bär A-Ö av Paul Svensson, Bonnier Fakta
  • Japansk Comfort Food av Saori Ichihara, Bonnier Fakta,
  • Mat & Kärlek: rätter för vänner och familj av Sofia Wood och Ingalill Hägglund, Norstedts
  • Ris av Tove Nilsson, Natur & Kultur
  • Tomat Tomat av Julia Tuvesson, Polaris

Prisceremonin ägde rum på restaurang Omaka i Stockholm. Det allra första priset fick Paul Svensson för sin bok Frukt & Bär – A till Ö. Så här lät motiveringen:
”I sann Cajsa Warg-anda förenar vinnaren lekfullt hemmamatlagning med gastronomi på högsta nivå, och bjuder på recept som ger oss nya perspektiv på några av våra mest älskade och lättillgängliga råvaror. Detta innovativa praktverk skapar inte bara lust att både laga och äta; det ger oss också ett munvattnande smakprov av framtiden. Det är en kokbok att återvända till, en kokbok där författarens övertygelse och kreativitet tydligt återspeglas i recepten, en kokbok som lockar till nyfikenhet och upptäckarglädje, en kokbok som i många år framöver kommer att inspirera såväl hemmakökets vardagshjältar som aspirerande stjärnkockar.

Årets Cajsa Warg-pris och utmärkelsen Årets kokbok 2024 tilldelas Frukt & Bär A-Ö av Paul Svensson.”

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

På sista tiden har jag firat att fyra nya böcker släppts. Det är alltid härligt och uppsluppet på bokrelease. Författaren både är stolt som en tupp men samtidigt kanske även liten nervös för hur vi gäster ska motta hens nya. Förläggaren är oftast bara lika stolt och mallig. Dels för att ha norpat författaren till sitt stall och dels för att den fina boken är nytryckt, färdig och alldeles underbar. Gästerna är nyfikna och peppade för att få bläddra och uppleva den nya boken och höra kanske också höra allt om idéerna som gjorde att just den här boken blev till. Känslan är nästan den samma som när man hälsar en ny familjemedlem välkommen.

Den första boken jag fick träffa i höst var Emma Hambergs Kärlekens idioter. Jag har redan läst en hel del och måste säga att den är spännande – vi får träffa en massa intressanta personer som alla har sin alldeles personliga relation med kärleken. Boken är välskriven med många intrikata vindlingar och den gör mig nyfiken på att fortsätta. Det är egenskaper jag verkligen gillar hos böcker. Så här skriver förlaget om boken: Kärlekens idioter är en saga om tre människor som tror de vet precis hur de ska rädda sig själva. Men när Gertruds kastanjeträd försvinner spårlöst, helt utan logiska förklaringar, blåser även våra vänners räddningsmanualer bort. Kontroller tappas för att aldrig hittas igen, 30 000 böcker gör sig påminda, nycklar till gömda portar hittas och hjärtan börjar slå så högt att marken i Lilla Bävan skakar. Till denna fina kärleksroman finns även en spännande och bombastisk nyutgivning av kokboken Alice B Toklas.

Richard Tellström är mathistoriker och docent i måltidskunskap samt en av skaparna Historieätarna. Hans praktverk ”Varje tugga är en tanke” är både vacker och oändligt intressant. Han hävdar att maten du lägger upp på din tallriken inte tillkommit av en slump. Tvärtom. Bakom den ligger tusentals val – av dig, av andra och av för länge sedan döda personer. Valen berättar om vad du anser är nyttigt, lättlagat, ekonomiskt, miljövänligt, men också varifrån du kommer och vart du är på väg. Maten beror också på politik, juridik, logistik, djurhållning, krig, väder, migration, internationella samarbeten, forskning, marknadskrafter, okunskap. Den här boken kommer att ligga på mitt köksbord och den kommer jag bläddra i då och då för att förkovra mig i mitt allra bästa ämne – Måltiden!

Min gamla vinskribent-kollega Andreas Grube har skrivit boken ”I vinet ingen sanning” och på samma gång skapat en helt ny genre. Vin Noir alltså en deckare i vinets värld. Den spännande baksidestexten får mig att längta efter att sätta tänderna i den här boken.  Vinjournalisten Ramona Charles är något stort på spåren – ett avslöjande som kommer att skaka om hela Vinsverige i grunden. De rykten som nått henne under de senaste åren har börjat bilda ett mönster: Någonting är rejält ruttet i branschen och det finns personer som tjänar grova pengar på detta. Men den ansvarige har gått under jorden. Försvunnen. Åtminstone tills han dyker upp i hennes lägenhet i centrala Stockholm – naken. Och väldigt död. Plötsligt är Ramona lovligt byte – för den konkurrerande kvällstidningen och inte minst för mördaren. Hon söker skydd och tröst hos sitt ex, fotografen Filip Mårelöw, som trots hennes tidigare svek ställer upp utan protester. Tillsammans ger de sig in i en kamp mot ansiktslösa fiender som har allt att vinna, om de bara får tyst på henne.

Handbok för kvinnor med och utan ADHD – skriven av Ann Söderlund och Fi Lindfors. Så här beskrivs boken: Med humor, självdistans, nyfikenhet och kärlek beskriver de livet med ADHD. Hur det är att gå från att känna sig fucking amazing till en fuck up på 20 sekunder − ibland flera gånger om dagen. De beskriver hur det är att få en diagnos som vuxen(-aktig) och förklarar på ett osentimentalt och rakt sätt hur man gör lemonad av alla jävla citroner. De slår hål på myter, frågar experter, samlar fakta, intervjuar kvinnor med ADHD, lämnar ut sig själva och testar olika metoder, mediciner, strategier, ritualer och knep. Jag tror att den kan riktigt bra för alla oss som har några för många bollar i luften samtidigt.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Jag lyfter hatten och säger Heja & Hurra för nu är det avgjort, nyligen framkom att de svenska vinerna håller mycket god kvalitet. Vissa av dem vinner till och med tävlingar mot internationella storheter. Kullabergs Immelen – som för övrigt länge varit en av mina favoriter – tog hem första platsen i The Swedish Winetasting den blindprovning som hölls nyligen. Där ett väldigt välrenommerat team av både svenska och internationella storheter med exceptionella smakpaletter testade vinerna helt blint. (Du kan läsa mer om detta på länken ovan)

Kullaberg har en speciell plats i mitt hjärta. Jag bodde en tid inte långt därifrån och hälsade på ett flertal gånger. Vingårdarna i Skåne har en hög ambition och jag är djupt imponerad av deras arbete. Nu har både ambitionen och slitet givit resultat. Här ser ni listan på de 10 bäst placerade vinerna!

  1. Sverige, Immelen 2021, Kullabergs Vingård, 81,81
  2. Frankrike, Louis Jadot Pouilly-Fuissé 2022, Louis Jadot, 81,00
  3. England, Classic Cuvée Extra Brut, Langham Culver, 80,81
  4. Frankrike, NV Collection Organic Extra Brut, Nicolas Feuillatte, 80,69
  5. Italien, Franciacorta Brut, Santa Lucia, 80,63
  6. Sverige, Midnattssol, Flädie Vingård, 80,63
  7. Sverige, Aniara Renässans 2023, Flädie Vingård, 77,44
  8. Sverige, Askesäng 2021, Kullabergs Vingård, 77,31
  9. Frankrike, Chablis Premier Cru Montée de Tonnerre J M Brocard 2021, Chablis, 75,81
  10. Portugal, Arinto dos Acores Sur Lie, Antonio Macanita, 75,50

Jag klippte några citat från det PM som skickades ut. Så här säger några av de som varit med och styrt upp denna provning:
Peter Kullgren, Svensk landsbygdsminister – The Swedish Wine Tasting har varit en unik möjlighet för svenska vinproducenter att jämföras med etablerade vinproducenter från Europa. Men det är också en unik möjlighet att visa upp svensk vinproduktion för en internationell publik. Svensk vinproduktion har en stor potential att bli en viktig och etablerad jordbruksgren och bidrar både till fler arbetstillfällen och att höja den svenska gastronomin, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

Mikael Mölstad, initiativtagare – Denna blindprovning visar verkligen på den kvalitet som finns inom svensk vinnäring idag. Jag är övertygad om att det nordiska ljuset kommer att lysa än starkare när världen upptäcker den potential som finns i Sverige för framtidens odling och produktion av högklassigt vin, menar Mikael Mölstad initiativtagare till The Swedish Wine Tasting.

Maria Kärnerud, program manager för Try Swedish, Business Swedens livsmedelsexportprogram. – Vi ser en potential för svensk livsmedelsexport, nya arbetstillfällen och en ny basindustri för Sverige i harmoni med lokalt hantverk, kunnande och kvalitet, säger Maria Kärnerud, program manager för Try Swedish, Business Swedens livsmedelsexportprogram.

Anna Ek-Gustavsson, head of Gastronomy Tourism på Visit Skåne – Vi tycker att detta är en perfekt satsning som vi är övertygade kommer att leda till ett lyft i besöksnäringen när det gäller den växande trenden med måltidsturism och dryckesupplevelser på vingårdar, säger Anna Ek-Gustavsson, head of Gastronomy Tourism på Visit Skåne.

Dessutom vill jag dela med mig av en artikel som jag skrev i samband med en spännande provning av druvan Solaris.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail
Smördegsrullar med dipp

Jag är verkligen för att fira, jag tillhör inte gruppen som tycker det är jobbigt att bära min ålder utan står stol med alla år som jag fått glädjen och äran att leva. Hyllar mina rynkor, säger Hurra till tyngdlagen som gör sitt. Och fnissar åt att jag inte orkar lika mycket som jag gjorde när jag var yngre. För motsatsen till att bli äldre är att inte finnas och det god vänner skulle vara så tråkigt. För vi har ju så mycket mer att hitta på så mycket gott att äta och dricka. Så fler picknickar, fler goda middagar med vin och ännu fler tårtor och kakor. Jag fyller år den 29:e juni och tänker så klart fira hela veckan. Jag börjar med mumsiga förrätter och småplock som passar till fest! Smördegssnittar med smak av ost och fikon doppas i god färskostkräm, laxtartar på friterat rispapper, saltgurka med honung och smetana, Ostfyllda goegerer med lavendelhonung och chips med löjrom! Vad säger ni om den starten! HURRA säger jag!

Smördegsrullar med dipp

Smördegssnittar med smak av ost och fikon doppas i god färskostkräm

Det här behöver du:

Pinnar eller snurror (blir cirka 15 stycken)
250 gram färsk smördeg
1 ägg (vispat)
minst 1 dl fint riven parmesanost
en rejäl klick fikonmarmelad

Färskostkräm
100 gram färskost (välj gärna färsk mjuk getost)
0,5 dl crème fraiche
Saften från en halv citron + lite zest från citronen
Salt och svartpeppar

Gör så här:

Rulla ut smördegen, bred på ett lager fikonmarmelad och strö sen parmesanost över hela ytan. Antingen rullar du degen och skär rundlar (som kanelbullar) eller så skär du rullen i 1,5 cm breda strimlor och tvinnar sedan dessa.

Hur du än väljer att göra så lägger du sedan allihop på en ugnsplåt, penslar med ägg och låter gå i ugnen på 200 grader i 15 minuter eller tills smördegen är gyllenbrun och härligt frasig. Låt svalna.

Färskostkräm att doppa pinnarna/rullarna i gör du så här: Blanda ihop alla ingredienser. Smaka av med salt och peppar och eventuellt lite extra citron.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Är precis hemkommen från ett litet men helt underbart ”Samtal om Smak” på Chokladfabriken. Där träffade jag dels Martin från Chokladfabriken och Anna från SthlmsBränneri. Men även Lena Engelmark Embertsen en människa med passion för naturens smaker. Hon talade sig varm för vårbrådd, havtorn, nässlor, älgört, granskott och massor av andra goda saker som vi hittar i skog och på äng.

Jag vet att vi vid något tillfälle hade en diskussion om ”ovana” och ovanliga smaker och hon kunde verkligen berätta om dessa så jag blev galet inspirerad. Jag köpta boken: Granskott, vårbrodd och tjärdoft – om kärleken till det vilda nordiska köket”. Om ni blir nyfikna så föreslår jag ett besök på Chokladfabriken i Stockhom eller på Högtorps Gård i Flen. Men jag tipsar även om att köpa ovan nämda bok!

Nu ska jag ut och skaffa! (som Lena säger att det heter).

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Jag är uppväxt med sommar i skärgården, har kustskepparexamen och älskar att åka båt. Det är få gånger jag känner mig så levande som när jag är nära havet. Dessutom gillar jag mat och dryck i kombination. Tänk att man på ett lätt sätt kan få en riktigt bra kombo av det här! Min mor och far, kloka som få, har fattat galoppen och åker då och då på kryssningar. Där bokar de bord på en av de bästa restaurangerna. Sedan dricker de och äter gott och dansar tills är fötterna trötta. Då behöver de bara hasa upp till sin hytt och sussa gott tills det är dags för frukost. Smart drag tycker jag och tänkte därför tipsa om några bra kortare resor med just mat och dryck i fokus. Ja, och kanske lite dans också om andan faller på.

Bland annat har rederiet Tallink/Silja Line både längre och kortare resor till andra sidan Östersjön. Du kan ta en dygnstripp och njuta av solen på däck, äta god buffe eller satsa på en smarrig middag med uttänkt dryckespaket. Eller göra det hela till en lite längre utflykt och stanna i Helsingfors eller Tallin.

I Tallin var jag på besök för ett tag sedan, och jag älskade verkligen blandningen av gammaldags hantverk och modern kultur. Du kan läsa mer om den resan i denna länk.

Du som älskar Rock´n´roll eller Punk, vill dansa till Salsa eller svänga höfterna till Afro-Beats. Du som jobbar blåljus, har en fäbless för gamla bilar eller en viss radiokanal. Det finns temaresor på båtarna där du kan träffa likasinnade och äta god mat, danska och fröjdas. Passa på nu i sommar vetja!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Trender går i vågor. Ett tag har det varit väldans populärt att äta vegansk kost. Jag respekterar verkligen allas kosthållning och älskar grön mat. Däremot skulle aldrig kunna leva utan ost, smör, grädde och animalisk protein. Nu verkar det som om mitt sätt att tänka blivit modernt igen. Att äta mindre men bra kött är a la mode och det glädjer mig.

Jag vill slå ett slag för de svenska lamm- och fårköttet! Det djur som lever gott och får beta ute gör så mycket nytta. De håller åkrar och marker öppna, de bidrar både med naturlig gödsel och visst är det trevligt att se de ulliga djuren i sina hagar.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail