Author

Anette Rosvall

Ni vet väl om att ”hasselbackspotatis” faktiskt är ett av få svenska ord som engelskan har lånat rakt av? Ute i världen står det hasselbacks potatoes på menyerna, och numera används ordet som ett verb — man kan hasselbacka nästan vad som helst. Jag tycker det är hänförande att en teknik som lär ha fötts på restaurang Hasselbacken på Djurgården har rest så långt att engelsktalande kockar säger den utan att blinka. (Föregångaren, ugnsstekt potatis i skivor, dök förresten upp redan på 10-talet i Iduns kokbok — så helt nytt var det inte ens på 50-talet.)

Och det är just den poängen jag vill åt idag: hasselbackspotatis är ingen både en rätt och en metod. När den väl sitter i handen är du inte låst till potatis. Rödbetor blir fantastiska — sötman koncentreras och kanterna blir nästan karamelliserade. Men prova palsternacka, morot, kålrot, sötpotatis, en fast liten pumpa. Allt som håller ihop när du skär det i tunna skivor samt mår bra av smör och ugnsvärme är en kandidat. Tricket är detsamma varje gång: lägg rotsaken i en slev eller mellan två ätpinnar så du inte skär rakt igenom, var generös med smöret, och ös ett par gånger under tiden. Det är där frasigheten sitter, den kan man uppa om man vill med ströbröd eller panko. Och vill du fördjupa dig i hasselbackspotatis-spåret har jag gjort det på fler sätt:

Hasselback - så här gör du

Portioner: 1

Det här behöver du:

1-3 fasta potatisar per portion - går lika bra med andra rotsaker
en vass kniv
två ätpinnar

cirka 2 msk Smör per portion
Salt
eventuellt panko- eller ströbröd

Gör så här:

Sätt ugnen på 185 grader. Smält smöret tills det nästan blir brynt. Dra kastrullen åt sidan och vänd din uppmärksamhet mot din rotsak. Lägg den på en skärbräda, placera ätpinnarna på var sin sida av potatisen, rödbetan eller vad du nu ska hasselbacka! Skär tunna skivor längst med hela rotsaken och lägg dem sedan tätt i en ugnsform. Häll smöret över de skårade rotsakerna och se till att det rinner generöst ner i springorna. Toppa med flingsalt och ströbröd och sedan skjuts in i ugnen i 30 minuter. Öppna och ös potatisarna lite då och då. När en halvtimme har gått ta en tandpetare eller kaksticka och känn efter. Potatisen ska vara mjuk inuti och frasig på ytan.

OBS! om de börjar bli för bruna på ytan och fortfarande inte är mjuka inuti, lägg på en bit folie och fortsätt tills de är perfekta. Servera med vad som helst och njut!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Klockan är typ tre på eftermiddagen och jag står vid spisen med en stekpanna och en burk Ortiz framför mig. Ni vet den där burken — den vackra, med den gammaldags etiketten som är alldeles för fin för att slänga. Jag kanske ska spara den, tanken slår mig först, men Anette! tänker jag, det är ju inte burken du ska äta. Jag ska göra en Tuna Melt!

Hejdå, det är innehållet. För jag är kräsen med tonfisk, det ska ni veta. Det duger inte med vilken burk som helst från hyllans understa rad. Min ska vara spöfångad — en och en, med spö och lina, precis som Ortiz gör det utanför baskiska kusten sedan fem generationer tillbaka. Det märks i smaken. Det märks i konsistensen. Det är helt enkelt en annan tonfisk. Så när burken är öppen sätter jag fart med min Tuna melt.

Det här är en riktigt god macka och jag gjorde häromdagen, helt utan planering, för att jag var hungrig och hade allt hemma. Surdegsbröd, tjocka skivor. Ost — och här kommer min lilla hemlighet: inte bara cheddar, utan cheddar OCH vanlig gräddost. Cheddarn ger smaken, gräddosten ger den där smälta underbara konsistensen som drar sig i trådar när man delar mackan. Ni ser ju själva på bilden! Och så det där knapriga, gyllenbruna brödet med den smälta osten som puttrar ut i kanterna… ärligt. Det är comfort food på högsta nivå. En krispig vitkålssallad vid sidan för att lätta upp, och sen är det bara att sätta sig ner. MUMS!

Eftersom jag älskar mackor så får ni såklart några andra alternativ att välja på. Men lova att ni provar Tuna Melt för det är supersmarrigt!

Tuna Melt

Portioner: 2

Det här behöver du:

4 skivor surdegsbröd
minst 8 skivor ost
smör
1 burk tonfisk i vatten (helst Ortiz)
2 salladslökar, fint hackade
4 msk hackad inlagd jalapeno
4 msk färskost

Salt och svartpeppar från kvarnen

Gör så här:

Börja med att smöra surdegsbrödet på båda sidor. Lägg sedan på två skivor ost på vardera brödskiva. Blanda ihop resterande ingredienser till en röra, smaka av med salt och svartpeppar. Fördela röran på brödskivorna, lägg ihop dem. Låt smörgåsanra ligga och gosa på ganska låg värme, kanske till och med under press - till den ena sidan blivit gyllene och osten smält. Vänd på hela baletten och gör samma sak där. Servera varma kanske med en god kålsallad.

0 comments
1 FacebookPinterestEmail

Jag satt vid köksbordet och såg min son röra i vitvinssåsen med den lugna, självklara känslan som bara finns hos någon som gjort det tusen gånger Sedan tillsatte han några droppar chiliolja i såsen. Den ljusa, smöriga såsen skiftade till en rosabeige nyans. Inte mer än så. –Det räcker, sa han. Spännande tänkte jag tyst eftersom jag vet att han vet vad han gör. På tallriken landade det som ni ser på bilden: hälleflundra, blomkålspuré vänd med miso, vitvinssåsen – ljust rosa av chilioljan och så bara lite skivad salladslök är på toppen. Färgerna är vita, beigea och ljusa. Jag tänkte det själv först: Är det inte lite tråkigt? Men så tog jag en tugga…. OOOOHHH! Det var så gott! Så därför tänkte jag berätta hur han gjorde.

För det finns en sorts mat som inte skriker efter uppmärksamhet, men som dansar vackert i munnen. Hälleflundran var fast och saftig på samma gång. Mison i blomkålspurén gav den där djupa, salta, nästan köttiga undertoner som fick mig att haja till. Vad är det där? Vitvinssåsen var syrlig och smörig, med en liten chilivärme som kom efteråt. Smakerna sjöng och dansade. Rätten ser inte mycket ut, men finessen sitter där. Min son är utbildad kock och har lagat mat på fina ställen. Nuförtiden gör han helt andra saker, och det är sällan han står i köket så här länge. Men när han lagar mat då blir han lycklig. Man ser det och jag blir lycklig av att se honom sådan, och ännu gladare blir jag av att få äta det han lagar vid de tillfällena. Så nästa gång du får en tallrik framför dig som är blek och beige och ljus — ge den en chans. Ibland är det just den maten som sitter som en smäck. Vill du ha tips på andra goda beige fiskrätter, klicka på bilderna nedanför 😉 Håll till godo med Grillad Havskatt och musseldoftande vitvinssås eller En norsk torsk i en amerikansk gryta – Skrei med ClamChowder Ja och så kommer några vintips också i lite olika prisklasser.

Hälleflundra med chilispräckt vitvinssås och misoblomkålspuré

Portioner: 4

Det här behöver du:

Fisk
cirka 400 gram vit fisk, jag valde hälleflundra
salt

Chilispräckt vitvinssås
1 dl skivad schalottenlök 1 kvist timjan
smör till stekning
3 dl vitt vin
4 dl fiskfond
4 + 1 dl vispgrädde
1 1/2 tsk maizena + 1 1/2 tsk vatten 2 msk smör
2 msk crème fraiche
3 krm salt
några teskedar chiliolja (börja med två och smaka av, rör och smaka av)

Blomkålspuré med miso
cirka 1 kg blomkål i bitar
mjölk+vatten så det täcker
salt
ljus miso och vitpeppar
citronsaft

Gör så här:

Stek fisken i smör och olja tills den får lite yta. In i ugnen på 125 grader tills den har en innertemperatur på cirka 47 grader.

Ner med en liten skvätt olja i en kastrull. Ner med lök och timjan och låt dem bli mjuka på låg värme utan att få färg i någon minut. Tillsätt vin och låt allt koka upp och reducera tills du har 1,5 dl kvar. Ner med fonden och fortsätt reducera till 2 dl. Dra av kastrullen från värmen. Nu till nästa steg. Koka grädden på medelvärme tills den blir tjock och hälften är kvar. Vispa nu ner grädden i vitvinskoket och sila av lök och timjan. Red av 1/2 tsk maizena blandat med 1 1/2 tsk vatten ner i såsen. Precis innan servering är det dags att mixa ner det rumstempererade smöret med en stavmixer. Smaka av såsen med salt och vitpeppar.

Blomkålpurén gör du på detta vis. Dela blomkålen i mindre bitar. Koka den i en blandning av mjölk och vatten tills blomkålen är helt mjuk. Lägg ner blomkålen - utan vätska i en mixer och mixa slät. Fyll på med mjölkblandningen tills du har en puré som är perfekt i konsistens. Ner i kastrullen igen och smaka av med miso, salt och lite citronsaft. Smaka av, rör om och smaka av igen.

När alla smaker sitter som en smäck lägger du upp alltsammans på varma tallrikar och njuter tillsammans med ett gott vin.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail
Friterad hemgjord falafel med tillbehör

En klok diplomat sa en gång att han aldrig började ett möte på tom mage. Han såg alltid till att alla runt bordet hade ätit och druckit gott och närande — gärna tillsammans. För det är svårt att vara osams med någon man just delat en god måltid med. Jag tänker på det ofta, för jag tror precis samma sak: mat för folk samman.

Just nu florerar det en myt om att barn inte vill äta ”annorlunda” mat. Vet ni vad — det tror jag inte ett dugg på. Servera ungar krispiga fallafel-bollarna de får bygga sin egen tallrik med grönsaker de gillar. Till exempel en fräsch sallad, lök, tomat och avokado. På med såserna varför inte en hemmagjord hummus, kanske en vitlökssås t ex Al Thoum att doppa de små frasiga bollarna! I min värld ska mat vara lust, nyfikenhet och lite eget pillande.

Att göra egen falafel är SÅ gott och riktigt kul. Fritera är alltid fest! Antingen serverar du det som vanligt i bröd med grönsaker eller så gör du en liten tallrik av alltsammans och serverar med den fräschaste bulgursalladen. Perfekt middagsmat att äta med fingrarna, gärna vid ett stort bord och gärna med folk man tycker om.

Friterad hemgjord falafel med tillbehör

Falafel med hummus, och en fräsch bulgursallad

Portioner: 4

Det här behöver du:

Falafel
6 dl bondbönor (favabönor)
2 dl kikärtor
1 dl sojabönor
2 hackade gula lökar
6 fint hackade vitlöksklyftor
1–2 krukor färsk koriander
1 tsk spiskummin
1 tsk kanel
1 tsk sumak (finns på orientaliska hyllan)
1 1/2 tsk salt Sesamfrön (att rulla bollarna i)
Matolja till fritering

Hummus
2 1/2 dl kikärtor, avsköljda
4 vitlöksklyftor, pressade
1/2 tsk salt Lite spiskummin
Saften från 1/2 citron
4 rejäla msk tahini (sesampasta, finns på så gott som alla större matvaruhus)
cirka 1/2 dl olivolja
Späd eventuellt med vatten.

Fräsch bulgursallad Underbar till falafel, eller bara precis som den är.
5 tomater, urkärnade
1/2 gurka, urkärnad
1 gul lök
2 avokado
2 dl bulgur (finns på konservburk om du inte hinner koka egen. Helt okej gott!)
1 näve bladpersilja
1 näve färsk mynta
2 citroner, pressade
Olivolja
1 tsk sumak
Salt och svartpeppar

Gör så här:

Falafel gör du så här: Skölj alla bönor och ärtor efter att du tagit ut dem ur konservburkarna. Ja, sedan är det bara att mixa allt! Det ska bli en fast massa. Låt stå i någon timme (gärna över natten om du har rejäl framförhållning) för att dra ihop sig. Sedan rullar du bollar som du rullar i sesamfrön och friterar i matolja tills de blivit gyllenbruna.

Hummus gör du på detta vis: Ner med kikärtor, vitlök, kryddor och citron i mixern. Vroom, vroom. Skeda ner tahinin, rör om och smaka av. Smaken är nog underbar, men kanske känns konsistensen för hård? Då rör du ner lite olivolja tills du får perfekt feeling! Men den smakar lika gott med mindre olja — detta är bara en ren konsistensfråga! (späd med vatten om du tycker den är för tjock)

Finfinhacka alla grönsakerna och ja, sedan är det bara att blanda ihop alltihopa, krydda, smaka av och äta!

0 comments
1 FacebookPinterestEmail

Har du tomater i massor? Då borde du verkligen laga min papardelle med mozzarella och tomatsås. En av mina favoriter, faktiskt. Det blir nästan som en upphöjd tomato caprese. Pasta istället för bröd och sås istället för vinäger och olja… Ja, bara nästan alltså. Hemligheten bakom den här rätten heter tålamod. För jag låter tomaterna puttra länge tillsammans med lök, vitlök och italienska kryddor tills de faller ihop till en söt, djup sås som inte liknar något du får på burk. Så när du ändå gör såsen så passa på att göra en rejäl sats, den fungerar utmärkt till mycket. Till just denna lägger jag gärna ner några hela bitar tomat i såsen så att det blir lite tuggmotstånd också. Sedan kokar jag bred pappardelle, och serverar det hela med en bit mozzarella som får smälta lite i värmen, Det är precis den där kombinationen av varm, syrlig tomat och sval, krämig ost som gör att jag kommer tillbaka till den om och om igen.

Tipsar som vanligt om lite annat du kan göra med dina tomater. Hittar du om du klickar på bilderna. Eftersom inte alla tomater hinner mogna – ja, iallafall inte hos mig. Så får du båda en grön och en röd tomatmarmelad. Dessutom finns ett recept på ett smart sätt att lägga in semitorkade tomater i olja med kryddor.

Papardelle med tomatsås och mozzarella

Portioner: 4

Gör så här:

Börja med att koka din tomatsås. Det här receptet räcker till mer än vad du behöver till just den här rätten. Men var glad! den är god och passar till massor av gott. Ta fram en stor gryta och häll ned lite olja i botten. Hacka lök och vitlök tills de är mjuka, låt även tomatpurén fräsa med en stund. Dela tomaterna eller öppna dina konservburkar. Ner med resten i grytan och låt såsen få ett rejält uppkok. Sänk sedan värmen och låt såsen puttra i minst 30 minuter. Under tiden hinner du duka, koka pasta och korka upp vinet. Toppa med mozzarella och basilika, smaklig spis!

0 comments
1 FacebookPinterestEmail

Om du har zucchini så det räcker och blir över. Ja, ni som odlar vet precis vad jag menar — först händer ingenting, och sen står man där en morgon med ett helt berg och undrar vad i hela fridens namn man ska hitta på. Jag har redan skivat, saltat, stekt och gratinerat. Men så kom jag att tänka på den här kakan.. ”Kaka på squash, kan det verkligen bli gott?” Jajamen! det kan jag lova — den blir saftig, läcker och alldeles, alldeles underbar. Riven zucchini gör precis samma jobb som riven morot i en morotskaka: den smälter in, syns knappt, men gör smeten fuktig och mjuk på det där sättet som håller sig saftigt i dagar. Ni känner inte squashen, ni känner bara att kakan är god.

Jag toppar med en frosting på färskost och lime — frisk, len och lagom syrlig mot den söta, nötiga kakan. Och en liten sockerblomma på toppen, för att det ska bli fint. Ni ser ju själva! Och hörrni — har ni ett helt berg med zucchini i trädgården? Då har jag mycket mer gott på gång. Klicka er vidare! Till exempel den ofantligt goda och eleganta Carpaccion på zuccini med forellrom och kräm på ricotta och parmesan och en smarrig pasta med zuccini, burrata och en grym tomat- och chilivinegrett. Och ett av mina mest populära recept – Scarpaccian!

Zuccinikaka med limefrosting — saftig och oväntat god

Det här behöver du:

Kakan
4,5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
0,5 tsk salt
2 dl vegetabilisk olja (+2 msk till formen)
2,5 dl strösocker
3 stora ägg (rumstempererade)
cirka 250 gram zuccini (skalade och grovt rivna)
3 st limefrukter, både zest och fruktkött som ska hackas grovt
2 dl hackade rostade nötter (jag använde hasselnötter)
1 dl rostade kokosflingor
1 msk rom (kan uteslutas)

Frosting
85 gram smör, rumstempererat
200 gram färskost, rumstempererad
150 gram florsocker, siktat
Saft och skal från 1 lime

Gör så här:

Här kan du välja att göra en stor kaka eller cupcakes som på bilden!

Börja med att rosta nötter och kokos i 180 grader i cirka 5 minuter. Hacka dem och ställ dem åt sidan. Sänk sedan ugnsvärmen till 160 grader. Smöra och mjöla två stycken springformar (22 cm i diameter) - lägg gärna bakplåtspapper i botten så blir det lättare att lossa kakan. Du kan också välja att ställa upp muffinsformar på en ugnsplåt. Smeten räcker till 8-10 stycken beroende på hur mycket du fyller dem och hur stora formar du väljer.

Sikta mjöl, bakpulver och salt i en skål och ställ den åt sidan. Vispa olja och socker  tills det blir fluffigt och ljust (bör ta cirka 5 minuter med elvisp) Tillsätt äggen, ett i taget och vispa så det ryker. Det är nu du får lyftet i kakan. Vänd till sist ner de torra ingredienserna och till sist riven zuccini, hackade nötter, rivet skal av lime och det hackade fruktköttet av limen.  Dela upp smeten i dina två formar och grädda i cirka 40-50 minuter. Låt kakorna svalna helt. Under tiden vispar du ihop frostingen, vispa smör och philadelfiaost mjukt och medgörligt, sikta ner florsocker och vispa tills din topping är slät. Smaksätt med limezest och limeskal. Låt den gärna stå svalt tills det är dags att toppa din kaka (eller cupcakes) Dekorera gärna med blommor, blad och eventuellt färska bär. Njut!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Det är knappt jag kan tro det! Helena och jag har känt varandra i 54 år – FEMTIFYRA… Jag skriver ut det med versaler för att det knappt går att ta in. Vi växte upp tillsammans, sjöng i samma kör och spelade i samma fotbollslag. Sedan har livet liksom bara fortsatt – tillsammans. Här om kvällen var det dags att fira henne – vi hennes vänner från nu och då stod i gräset, kvällen var ljummen och bubblet iskallt.

Min vän Helena bär känslorna utanpå. Hon skrattar lika hjärtligt som hon gråter, ofta i samma andetag, och den där dagen var inget undantag. Hurraropen skallade och Helenas tårar och skratt ekade i kvällen. Ja, och så maten då. Helena är smaksäker, kreativ och rolig – en av de bästa amatörkockarna jag känner. Det jag kommer att minnas från kalaset, sången och den varma stämning var de små snittarna. En liten munsbit av frasigt stekt polenta med krämig röra av hackad kapris och soltorkad tomat, en basilikablad toppade härligheten.

En snitt och ett kalas att minnas! Skål & Grattis, nu kör vi minst lika länge till. Självklart får du recept på några extra på köpet. Så nu är det bara att bjuda vänner, grannar eller familjen på bubbel och snittar!

Helenas polentasnittar med kapris och soltorkad tomat

Det här behöver du:

Polentasnittar
3 dl polentagryn
9 dl buljong
4 msk smör
1 dl parmesanost, fint riven (eller lika mycket västerbottensost)
Salt och svartpeppar från kvarnen

Olja att pensla med

Fetaostkräm
150 gram fetaost
1,5 dl creme fraiche
0,25 dl vispgrädde
0,5 dl soltorkade tomater, fint hackade
6 msk kapris, fint hackade (eller lika mycket fint hackad gräslök)
rivet skal från 0,5 citron
Salt och svartpeppar från kvarnen

Dekorera med basilika

Gör så här:

Koka upp buljong i en kastrull, dra den av plattan och häll försiktigt ner polentagrynen. Rör även ner smör och parmesan innan du smakar av med salt och svartpeppar. Bred ut polentakrämen i en ugnsform. Den ska vara cirka 2 cm tjock. Låt den svalna helt.

Under tiden kan du göra fetaostkrämen. Mosa fetaosten med creme fraiche och grädde. Vänd ner övriga ingredienser och smaka av med salt och svartpeppar. Ställ krämen i kylen tills det är dags att servera.

En stund innan servering tar du ut polentan, skär den i bitar cirka 2x2 cm. Stek dem krispiga och gyllene i smör och olja. Lägg på ett hushållspapper och låt dem svalna. Precis innan servering klickar du fetaostkrämen på snittarna och dekorerar med basilika. Tips! häll upp krämen i en spritspåse så går det smidigare.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Vi stod i köket, och det var dags för pizza. Degen hade jäst klart och jag hade plockat fram burk sardiner ur skafferiet. Inte vilken burk som helst – utan en av de där galet vackra italienska burkarna jag köpt mest för att jag inte kunde låta bli. Blank i rött och guld – fiskarna inuti låg i sin tomatsås och glänste. ”Vad tror du om att lägg dessa små rackare på pizzan? sa Raffe och slickade sig lite om munnen. Sagt och gjort – det blev en pizza napoletana på riktigt vis. Ett rejält lager tomatsås, ost, tunt skivad lök, och så sardinerna – lagda som ekrar på ett hjul. In i het ugn tills kanten reste sig och blåste upp, osten bubblade och sardinerna fick lite färg på ytan. Ett par rejäla varv med pepparkvarnen. MUMS!

Det verkar som om sardiner har en rejäl ”hajp” just nu. Det pratas sardiner överallt – någon ”hitte-på-doktor” på nätet svär att de är hemligheten bakom ett långt liv, och visst, de är rika på Omega 3, B12 och kalcium. Fulla av protein och för det mesta vildfångade. Klart att man blir påverkad när man hör att de små fiskarna är riktigt nyttiga. Men jag vill tro att jag la dem på min pizza för att smaken är ljuvlig? Det salta, det söta från löken som karamelliserats i kanterna, den frasiga botten. Min kompis Marja, som kärleksfullt kallar all fisk på burk för ”småfisk” och alltid har ett förråd hemma, skulle ha blivit lycklig. Det här är en pizza för den som vågar lita på att det enkla ofta är det bästa.

Vill du läsa mer om just de här små silvriga smakerna – sardiner, ansjovis och boquerones – och hur du serverar dem enklast direkt ur burken, har jag skrivit om det här.

Pizza Napoletana

Portioner: 6

Det här behöver du:

Ralfs pizzadegsrecept
300 gram vatten
cirka 360 gram mjöl
15 gram salt
12 gram jäst

Gör så här:

Degen och tomatsåsen behöver du börja med cirka 1 dag i förväg.

Tomatsåsen är lätt som en plätt men behöver tid. Fräs lök, tomater, vitlök och tomatpure i olja. Sedan öser du på med resterande ingredienser och låter såsen stå och puttra i minst en timme på låg värme. Smaka av med salt och svartpeppar när du är nöjd är din sås klar. OBS! det blir mer sås än vad du behöver till dina pizzor - men du kan använda den till en massa annat gott.

Blanda alla ingredienser till degen tills du har en smidig och lite kladdig deg. Olja in en plastlåda och häll sedan ner degen där i. Låt den stå i rumstemperatur och jäsa, efter 15 minuter ska den "vikas över" dvs lyft den upp från mitten och lägg ner den igen. Upprepa detta två gånger. Därefter ställer du in lådan i kylen och låter jäsa över natten. Ungefär en timme innan du ska göra dina pizzor ska degen "bollas". OBS! från och med nu MÅSTE ovansidan på degen alltid vara uppåt. Dela degen i 6 lika stora delar och vik ihop den till en spänstig boll. Lägg tillbaka bollarna i lådan, plasta den och sätt sedan fyr på grillen. Det ska bli rejält varmt.

När allt är redo toppar du pizzan med tomatsås, riven ost, skivad lök hackad kaprisen och lägger på sardiner. Sedan skjuts in i ugnen!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

En till! Jag kan liksom inte sluta. Den här gången blev det en bärkaka bakad i långpanna — den sortens kaka som bara räcker till många när kaffesuget slår till, i lagom stora rutor som man kan smyga en (eller två, vem räknar) av.

Den består av en mördegsbotten och sedan en fluffig smet med bär som man brer ut över mördegen. Strö ut drottning-bären över och sedan skjuts in i ugnen tills kanterna fått den där gyllene färgen och mitten pyser lätt. Ni ser ju själva hur det bubblat upp lite bär här och där — det är precis så jag vill ha det.

Men Anette, är inte kaka bara kaka? tänker du kanske.. Absolut! Men ombyte förnöjer 🙂 Den här serverade jag med en klick sval vaniljkvarg istället för grädde, och plötsligt känns det nästan nyttigt. Men bara nästan! Den syrliga kvargen mot den söta kakan — det är den kontrasten som gör susen. Kakan gick åt kan jag lova. Det fina med en långpannekaka är att den räcker länge och blir nästan godare dagen efter, när smakerna satt sig. Så baka en, ställ fram och låt den stå framme. Det nästan så att den försvinner av sig själv!

Eftersom det är lite smart att baka i långpanna, får du ytterligare några stycken. En Biskvi , en citron med crumble och en med lavendel och persikosmak. Prova allihopa och säg vilken du gillade bäst!


Långpannekaka med drottningens bär

Portioner: 25

Det här behöver du:

En stor långpanna

Mördegsbotten
9 dl vetemjöl
en nypa salt
1,5 dl socker
cirka 500 gram smör, i kuber

Fyllning
3 dl socker
8 ägg
1,5 dl vetemjöl
rivet skal från 4 citroner
cirka 4 dl bär - en blandning av hallon, blåbär och jordgubbar

Servera med vaniljkvarg (eller om du vill lyxa till det en kula vaniljglass)

Gör så här:

Sätt ugnen på 175 grader och fodra sedan din långpanna (30x40 cm) med bakplåtspapper. Blanda ihop ingredienserna till mördegen till en smulig massa och pressa ut den i botten på din plåt. Vispa ägg och socker fluffigt, vänd ner övriga ingredienser och häll sedan "fluffet" över mördegen. Toppa med bären och ställ in i ugnen och grädda i 35-40 minuter, eller tills fyllningen satt sig.

Servera med vaniljkvarg eller om du vill lyxa till det en kula vaniljglass.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Just den här gången blev det kyckling, knaprig paprika och salladslök som fick fräsa till sig i woken. Morötterna skär jag i tunna stavar så de hinner mjukna men ändå behåller lite tuggmotstånd — Raffe brukar klaga om de blir för mjuka! Och gochujangen, den koreanska chilipastan, är hemligheten här. Den ger sådan där rundhet och sötma med en värme som kryper på långsamt. Inte stark på ett skrikigt sätt, utan mer som en varm filt av smak.

Ni ser ju själva på bilden hur fint det glänser! Det är sojan och gochujangen som lägger sig som en lack runt varje bit. Jag brukar spara undan lite av salladslöken rå och strö över på slutet, för den där friska knapret gör susen.

Men Anette! tänker du nu, hur får jag den där glansiga såsen? Hemligheten är att inte röra för mycket i början. Låt kycklingen få lite färg först, sedan i med grönsakerna. Och våga ha woken riktigt het!

Servera med ångande jasminris eller nudlar — och blir det över, ja då har du världens bästa lunchlåda att se fram emot dagen efter. Här nedanför hittar du tre andra goda kycklingrätter.

Kycklingwok m gochujang, röd paprika, och salladslök i het wok

Portioner: 4

Det här behöver du:

500 gram Kycklingfilé i bitar

Marinad
4 msk Japansk soya
2 msk Sesamolja
4 msk Gochujang
4 msk Fisksås
1 Vitlök, riven
3 cm Ingefära, riven

1 röd paprika, i strimlor
1 stor gul lök, i skivor
2 röda chilifrukter i bitar (ta mindre om du inte vill ha så stark mat)
4 st salladslökar i tunna skivor

Till servering
kokt ris eller kokta nudlar

Gör så här:

Skiva kycklingen i bitar, blanda alla ingredienser till marinaden. Vänd ner kycklingen och låt stå medan du skivar dina grönsaker. När woken är ultrahet slänger du ner först kycklingen en liten stund, sedan grönsakerna. Vänd runt tills kycklingen är färdig. Servera med kokt ris eller kokta nudlar. Dekorera eventuellt med några skivor salladslök!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail