Vardagsmat

Soppa är smart, för att bli riktigt mätt så får man antingen ta en smarrig macka till. Eller så får man efterrätt, om man har tur kanske båda delarna. För att bli mätt måste man alltså göra rätt! Det argumentet återkommer jag ofta till. Och jag lovar det håller varje gång. Den här varianten på potatis-och purjolökssoppa är slät, len och djupt välsmakande med lite knaprigt friterade purjolöksfnas på toppen som gör att den ser ut som den kostat mer än den gjort.

Gör en stor sats, den är minst lika god dagen efter. Och vill du ha tips på gott bröd du kan äta till så får du det också. Ett recept på focaccia, ett recept på Maria Bloms rostbröd och ytterligare ett på Monicas limpa. Efterrätter som passar till soppmiddagar hittar du på den här länken.

Potatis- och purjolökssoppa på mitt sätt

Portioner: 4

Det här behöver du:

600 gram mjölig potatis
1 rejäl purjolök (cirka 300 gram)
en klick smör
1 liter buljong (jag valde kyckling)
3 dl vispgrädde
salt och peppar från kvarnen

Gör så här:

Börja med att skära toppen/den gröna delen av purjon i väldigt tunna skivor. Värm lite olja i en stekpanna och fräs sedan purjofnaset tills det får färg och blir krispigt. Lägg åt sidan medan du fortsätter med soppan.

Skala potatisen och skär i bitar, skär även det vita av purjon i bitar. Koka i buljongen tills potatisen är mjuk. Häll av buljongen - MEN OBS! spar den! Mixa potatis och purjo slät och häll på grädde och buljong tills du får den konsistensen som du vill ha. När du är nöjd med konsistensen låter du den få ett uppkok och smakar sedan av soppan med salt och peppar. Häll upp i tallrikar och toppa med purjofnaset.

Servera med en smarrig macka eller njut av dessert efteråt.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Det finns något särskilt med vardagsmat som både mättar för stunden och samtidigt löser morgondagens lunch. Har ni följt med i debatt på sociala medier som började med en ung influencer sa att hon aldrig skulle dejta en kille som tar med matlåda till jobbet. Och jag tänkte direkt: va? För mig är det nästan tvärtom. Det är något väldigt sympatiskt med människor som lagar mat hemma. Som gör en middag som räcker till flera måltider. Som öppnar kylskåpet på morgonen, plockar fram gårdagens middag och packar ner den i en matlåda. Det är ju både smart, gott och ganska vardagsromantiskt på sitt sätt. För mig är matlådan inte ett tecken på snålhet eller tristess. Det är ett litet bevis på att någon har stått i ett kök kvällen innan, lagat något gott och tänkt lite framåt. Och helt ärligt – en person som tar med matlåda till jobbet? Det låter mest som någon som har koll på livet. Hur tänker du? Är du för eller emot matlåda?

Middag som blir ännu bättre dagen efter

Kvällens middag blev en krämig kycklinggryta med champinjoner, spenat och grädde, smaksatt med dragon. Men jag lägger till några andra grytor med kyckling som också passar i matlådan. Jag tycker att vissa rätter rent utav kan bli godare dagen efter när smakerna har satt sig. Prova t ex att laga Raffes campingnudlar, Kyckling med schezuanpeppar eller Doro Wåt till middag och njut sedan till lunch också!

Kyckling med champinjoner, spenat och dragon

Portioner: 4

Det här behöver du:

600 g kycklingfilé
250 g champinjoner
2 nävar färsk spenat
3 dl grädde
1 röd paprika, fint hackad
1 schalottenlök eller liten gul lök
1 vitlöksklyfta
1–2 tsk torkad dragon
salt och svartpeppar

smör eller olja till stekning

Servera med ris och eventuellt en krispig sallad!

Gör så här:

Börja med att skära kycklingen i bitar. Skiva sedan champinjonerna och löken fint. Värm en panna och vänta på att en klick smör sakta smälter. Stek champinjonerna med lök och vitlök tills de svampen fått färg. Nu är det dags att bryna kycklingen i samma panna. Smaksätt med lite salt och peppar. Häll på en skvätt vin eller vatten och vispa ur pannan så alla smakerna löser sig. Ner grädde och dragon och låt alltsammans puttra medans riset kokar klart. Precis innan servering vänder du ner spenat och finhackad paprika så att det precis mjuknar.

Servera med ris – och packa gärna ner resterna i en matlåda.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Det är ju sedan gammalt att man äter soppa på torsdagar. Och visst är det lika självklart att en då får pannkaka till efterrätt. Jag gillar mina bäst tunna, frasigt stekta i smör och sedan serverade medan de fortfarande är ljumna.

Jag minns när jag stekte pannkakor till mina barn. De åt så de stod i fyra hörn och jag svettades vid spisen. Efter ett tag lärde jag min äldste son den ädla konsten. Han blev oändligt mycket bättre än jag på pankisar, så efter det var det hanns jobb. Jag koncentrerade mig på soppan och sedan åt vi tillsammans.

Mitt absolut bästa är att bre ett tunt lager smör på pannkakan när den fortfarande är varm. Strö socker på och sedan pressa färsk citron över alltsammans. Du som inte har provat, gör det! Du kommer att tacka mig sedan. Nr två på listan av bästa är vispad iskall grädde och hemlagad hjortronsylt. Tätt följd av färska skivade jordgubbar! Hur äter du helst dina pannkakor?

Vill du ha tips på goda soppor som passar finfint innan så kika här:

0 comments
1 FacebookPinterestEmail

Jag är alltid intresserad av att veta varifrån maten som jag äter kommer. Varför den heter som den gör och vem som har hittat på den. Biff Stroganoff, sägs vara i från Ryssland. Det var en kock som hittade på rätten på en tävling men det var inte kocken som fick sätta namn på rätten, det var hans arbetsgivare den rike köpmannen oich greven Alexander Sergejevitj Stroganov. Lite orättvist kan jag tycka, men jag är glad ändå, för som tur var gillade greve Stroganov rätten så mycket så att den fortfarande lever kvar och nästan har blivit lite av en husmansrätt här i Sverige.

För fy för sören vad det är gott med en riktigt välgjord Stroganov, enligt tradition skall det alltid vara nötkött, svamp, citron, fransk senap och smetana i. I min gryta har jag alltid tomat i också, tror att det är ganska vanligt här i Sverige. Man kan även göra grytan med falukorv av god kvalitet. Det går snabbare och kanske blir mer av en vardagsrätt. Men om man ändå håller på så tycker jag man skall köpa en bit ekologisk ytterfilé.  Låta det hela koka länge, för då får ni en gryta som Greve Stroganov på ålderns höst hade gillat. Han tappade nämligen enligt historien alla sina tänder och kunde bara äta kött i tunna strimlor som föll sönder för gaffeln, och vare sig man har sina tänder i gott skick eller ej så kan nog alla hålla med om att det är smarrigt.

Stroganoff på korv eller biff - du väljer

Det här behöver du:

Korv Stroganoff på mitt sätt
600 gram falukorv av den bästa sorten, i strimlor
1-2 vitlöksklyftor, fint hackad
1 stor gul lök, fint hackad
6 msk tomatpuré
4 msk dijonsenap
4 msk oxbuljong eller en buljongtärning
3 dl grädde
Salt och svartpeppar från kvarnen

Biff Stroganov på mitt sätt
800 g ytterfilé
15–20 champinjoner
2 stora hackade gula lökar
2 vitlöksklyftor
3 msk tomatpuré
3 msk dijonsenap
0,5 dl madeira/eller rödvin
2 köttbuljontärningar
lite rivet citronskal (kanske från halva citronen)
6 dl vatten
1 dl grädde
smör
salt och peppar

Till servering:
2 dl Smetana
1 dl finhackad persilja

Gör så här:

Till korv stroganoff behöver du en stekpanna. Fräs den strimlade korven med vitlök och lök korven till alltihopa har fått fin färg. Kläm ner en rejäl klick tomatpuré och låt även den får känna av värmen. Sedan ner med dijonsenap och lite oxbuljong. Häll på grädden och låt puttra tills riset är klart. Smaka av innan du serverar. Jag vill alltid ha gröna ärtor till - för det gillar jag. Om du är på det humöret kan du också strö lite fint hackad persilja över alltsammans.

Till Biff stroganoff behöver en stekpanna och en järngryta. Fräs kött i strimlor, hackad lök och champinjoner i bitar i omgångar i stekpannan så att de får lite yta, lägg över i grytan. Låt även tomatpurén fräsa lite i stekpannan då framträder den söta tomatsmaken bättre. Vispa ur pannan med vinet och häll ner det i din gryta. Lägg sedan ner alla övriga ingredienser i grytan och blanda runt. Ställ in grytan i ugnen på 125 grader i cirka 2-3 timmar. Titta med jämna mellanrum så att inte grytan kokar torrt, fyll då i så fall på med lite vin eller vatten. När grytan kokat färdigt smakar du av den med salt och peppar. Red eventuellt av såsen med maizena och rör ner grädden. Servera med ris, potatis eller pasta, en klick smetana och strö finhackad persilja över.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Sloppy Joes, mat för hungriga människor och motsatsen till perfekt upplagda tallrikar och små örtblad som ligger exakt rätt. Det är kladdigt, varmt, sött, rökigt och lite för mycket på alla sätt. Och just därför så satans gott. Jag tycker om när maten får rinna över kanterna. Och JA! det är ok att ha många servetter… riktigt många!

Sloppy Joes är lite så – en rätt som inte ber om ursäkt, som inte försöker vara snygg! Köttet som får puttra länge med lök, vitlök, tomat, lite syra, lite sötma. Den där djupa smaken som nästan smakar mer dagen efter. Ett mjukt bröd som suger upp allt. Och kanske något krispigt och syrligt till som bryter av det feta kladdiga.

Det tar lite tid att göra på mitt sätt för jag börjar med en Pulled pork. En gryta där köttet faller isär bara man tittar på det. Kryddor som doftar redan när man kliver in i köket. När grytan är klar så gillar jag att duka fram allt i skålar. Köttet, dressingarna, något syrligt, något krämigt, något starkt. Det enda som ligger på tallriken är bröden, sedan får alla bygga sin egen efter smak och tycke.

Det blir aldrig särskilt prydligt, men det blir alltid bra och gott. Så här får du recept på:
– Pulled Pork
– Några tillbehör som passar till

Sloppy Joes - en burgare som inte försöker vara snygg.

Det här behöver du:

Pulled pork
1 kg fläskkarré eller picnicbog
1 msk malen spiskummin
1 msk rökt paprikapulver
1 tsk chiliflakes
2 tsk salt
1 msk mörkt muscovadosocker eller brun farin strö
3 stora vitlöksklyftor
33 cl coca cola
1 dl bbq-sås, ex Sweet Baby Rays
1 röd chilifrukt
eventuellt varm köttbuljong

Picklad lök
1-3 rödlökar i tunna skivor
Ättikslag (1-2-3 lag)
1 dl socker
2 dl ättika
3 dl vatten
Koka ihop ingredienserna till lagen och dra kastrullen av spisen, lägg i de tunna lökskivorna och låt dem ligga där tills de svalnat. Den lök som blir över håller sig bra i kylskåpet i en burk med lock.

Rhode Islandsås
8 msk majonnäs
1 msk Heinz chilisås
2 tsk Worcestershiresås
Tabasco
2 tsk citronsaft
2 tsk sherry
smaksätt med salt och peppar
Blanda ihop alla ingredienser och låt stå tills det är dags för servering.

Chilimajonäs
2 tsk dijonsenap
2 tsk vitvinsvinäger
1 äggula
4-6 dl neutral olja
1 vitlöksklyfta
2 msk Heinz chilisås (eller annat märke)
2 tsk torkade chiliflakes
salt och peppar
samt en nypa cayennepeppar

Gör så här:

Så här gör du Pulled Pork som blir fyllningen till din Sloppy Joe. Sätt ugnen på 125 grader och ta fram en rejäl järngryta med lock som tål värme (jag får skruva loss knoppen från min gryta) Blanda ihop alla torra kryddor. Lägg löken och vitlöken i botten av grytan, på med resten av ingredienserna och till sist lägger du köttet ovanpå alltsammans. Ställ in grytan i ugnen i 4 timmar. Titta till grytan lite då och då, fyll på med lite varm buljong om det har kokat torrt. När 4 timmar har gått, lyfter du upp köttbitarna på en skärbräda och drar isär köttet med två gafflar – ”Pull your pork with a fork” – medan du håller på med detta, låter du det som är kvar av marinaden koka ned så att det blir tjockt och simmigt. Det tar lite olika tid beroende på hur mycket som är kvar. Ok vält ner köttfnaset i marinaden och rör om. Nu är det klart att servera som mellan ditt bröd dina ingredienser och kanske en god öl. Varför inte någon av dessa?

Gör Chilimajonäsen så här: Tänk först och främst på att alla ingredienser ska ha samma temperatur!
Vispa ihop senap, vinäger och äggulor i en skål. Droppa ner olja i en stråle och vispa kraftigt under tiden tills majonnäsen blir tjock och fluffig. Smaksätt med övriga ingredienser.

Servera dina Sloppy Joes med:
Någon av dressingarna
Picklad eller färsk lök
Tomatskivor
Krispig sallad
och
De godaste hamburgerbröden du kan hitta.
Ja! just det snåla inte med servetterna 🙂

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Jag brukar försöka bjuda mina ungar med respektive på söndagsmiddag. I veckan när vi pratade om vad vi var sugna på så sa vi alla i en mun – köttbullar, med pressgurka, lingon och gräddsås. En rätt som andas hem, kärlek och omtanke.

Man kan tro att köttbullar är något av det svenskaste som finns. Men tro mig man hittar bollar av kött i nästan hela världen. De olika köken sätter så klart sin prägel på kryddning, storlek och hur de serveras. Jag kan tycka att det är supergott med Polpette från Italien som självklart serveras med mustig tomatsås och pasta. Eller stora mjuka Lions Heads från Kina gjorda i fläskfärs och serverade med kål. Även de grekiska lammfärsbullarna med tzatsiki är goda tillika persiljejärpar med stek potatis och lök. Det finns också frikadeller som simmar i god buljong i en massa hörn av världen.

Men mina favoriter är så klart de svenska och jag tycker att det är en smula terapeutiskt att stå och rulla jämna fina bollar av smeten. Jag blandar alltid nötfärsen med fläskfärs och kryddar rejält med både svartpeppar, salt och vitlök. Jag brukar passa på att göra en rejäl laddning för att dels kunna bjuda hela familjen. Men också för att kunna frysa in och lägga på en macka vid ett annat tillfälle. Eller varför inte med smarrigt stuvade makaroner. Mums!

Hur gör du dina köttbullar och hur serverar du dem helst?

Klassiska köttbullar

Det här behöver du:

2 kg köttfärs, nöt- eller blandfärs
3 dl vitt torrt bröd (riv i bitar)
2 ägg
4 dl röd mjölk eller grädde
2 stora hackade eller rivna gula lökar, stekta till perfektion
3 rivna vitlöksklyftor
4 msk kalvfond
Salt och nymald svartpeppar

Såsen
1,5 dl vatten (att vispa ur pannan med)
några matskedar portvin eller sherry
3 dl grädde
eventuellt en liten skvätt mörk kinesisk soya
smaka av med salt och svartpeppar från kvarnen

Pressgurka
1 st gurka, fint skivad
2 tsk salt
2 msk ättika
1 dl vatten
4 msk strösocker
1 liten näve fint hackad persilja
malen vitpeppar

Rårörda lingon
2,5 dl frysta lingon
0,5 dl strösocker

Gör så här:

Börja med att steka löken och vitlöken mjuk och karamelliserad. Blanda brödet med lök, kryddor, fond, ägg och mjölk/grädde och låt svälla en liten stund. Blanda i färsen och arbeta smeten med händerna. Om du arbetar den länge och brutalt blir bullarna stunsigare och som små studsbollar. Knådar du dem kort och lätt får du luftigare köttbullar. Smaken är som baken, så gör det som känns bäst för dig. Rulla ut 140 små eller 100 stora köttbullar. Stek dem på bakplåtspappersklädd plåt i ugnen i 225 grader i 15 minuter. När du värmer dem på precis innan servering fräser du dem en stund i stekpannan så får de snyggare yta.

När du stekt köttbullarna tar du upp dem och häller buljong i pannan. Vispa ur de goda smakerna och fyll på med grädde, lite soya och låt puttra tills den tjocknat. Smaka av med salt och svartpeppar.

Servera med pressgurka och rårörda lingon.
Skiva gurkan tunt och koka upp en lag. Häll lagen över gurkan och låt stå kallt under press tills det är dags att servera.
Lingonen gör du på detta vis. Häll lingonen i en skål, på med socker och sedan är det dags att röra tills sockret smält.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Det är inte riktigt sallad vi är sugna på nu. Gråa dagar, när det är kallt om tår och händer och man vill ha något som värmer kroppen och lugnar sinnet. Jag tycker både vädret och världen ropar ja, nästa kräver värmande, tröstande och god soppa!

Rödbetor är perfekta just då. De är jordiga, lätt söta, mustiga – och känns som rotfrukternas svar på en kram. Här har jag gjort två olika varianter på Borjst, med samma grundråvara men med lite olika uttryck. Lite som två personligheter i samma familj. Det fina med soppa är att den inte stressar. Den kan puttra medan du gör annat. Den går att anpassa efter humör, skafferi och hur mycket ork som finns just idag. Se till att du får lite kvar så du kan äta rödbetssoppa till lunch också? Den blir nästan alltid bättre dagen efter. Psst… tänk bara på att du kan bli lite överraskad av färgen även dagen därpå 😉

kokbok, billig fest, rödbetssoppa, getost, soppa
Getostgratinerad rödbetssoppa

Borsjtj – Rödbetssoppa med saltgurka, smetana och sidfläsk

Portioner: 6

Det här behöver du:

500g råa rödbetor (6–7 st)
2 morötter
4 potatisar
400g vitkål
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
1 tsk smör
1 ½ liter vatten
3 grönsaksbuljongtärningar
rödvinsvinäger efter smak
salt och malen svartpeppar

Till servering:
180g rökt, svenskt sidfläsk, i små tärningar
saltgurka eller små cornichons, i fina tärningar
2 dl smetana
2 msk flytande honung
kryddgrönt till dekoration

Gör så här:

Skala och tärna rödbetor, morot och potatis fint. Strimla och hacka vitkålen. Skala och hacka lök och vitlök. Fräs allt i omgångar i smör och olja i en stor soppkastrull. Häll på vattnet och smula ner buljongtärningarna när grönsakerna fått fin stekyta. Tillsätt salt, peppar och vinäger.

Koka upp, sänk värmen till låg och låt soppan sjuda i ca 20 minuter, eller tills grönsakerna är mjuka men med tuggmotstånd. Lägg sidfläsket i kall panna, hetta upp och fräs på hög värme tills det blivit krispigt. Lägg över på en bit papper för att rinna av. Blanda samman gurkan med fläsket.

Servera soppan med en klick smetana, hacket av gurka och sidfläsk samt en lite flytande honung. Dekorera med någon färsk ört.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Det finns rätter som alltid fungerar. Oavsett årstid, humör eller sällskap. För mig är lasagne en sådan rätt. Italiensk comfort food när den är som allra bäst. Trygg, generös och förlåtande – och samtidigt oändligt variationsrik. Lasagne är långsam mat i en snabb värld. En klassisk rätt inom italiensk husmanskost, byggd lager på lager av sås, pasta och krämig bechamelsås. Den får ta sin tid, både i tillagning och i ugnen. Det är något nästan meditativt i att bygga en klassisk lasagne. Först en sked ragu, sedan pastaplattor, lite mer sås, bechamel och ost. Upprepa. Vänta. Doften som sprider sig i köket medan lasagnen bakas färdig säger allt.

Jag gillar lasagne just för att den är så demokratisk. Den kan vara köttig och rustik, eller så är det en vegetarisk lasagne med linser, svamp, eller med spenat, zucchini och ricotta. Lasagne tar snällt emot det man har hemma och blir ofta ännu godare dagen efter. Perfekt att laga i förväg, perfekt att dela – precis som bra comfort food ska vara.

Kanske är det just därför lasagne känns som comfort food på italienska. Den kräver inte perfektion. Den kräver bara lite omsorg. Och den belönar alltid den som väntar – med krämighet, djup smak och en känsla av att någon faktiskt har tänkt till. Lasagne är mat som stannar kvar. På tallriken, i minnet och ofta i frysen. En tidlös rätt att återvända till, om och om igen. Italiensk comfort food som alltid har en självklar plats på bordet. Här nedan hittar du recept på några olika varianter av lasagne. Viktors favorit, en festlig med skaldjur, en med lamm och fårostbechamel och en vild med vodkalingon. Vilken blir du mest sugen på?

Vegetarisk lasagne med linser, ost och spenat

Det här behöver du:

Tomat- och linsfyllning
1 + 1 stor gul lök, hackad
2 morötter, finhackade
100 gram rotselleri, finhackad
7 cm hackad purjolök
1 palsternacka, finhackad
2 + 2 st vitlöksklyftor, finhackade
0,5 dl tomatpuré
en skvätt olivolja
2 msk sambal oelek
två nypor torkad timjan
två nypor torkad rosmarin
2 burkar konserverade tomater
2 dl röda linser torkade
en skvätt rödvin
salt och peppar

Spenatfyllning
500 gram fryst bladspenat
1 dl vispgrädde
salt och peppar

1 pkt lasagneplattor
1 dl parmesanost, finriven
400 gram mozzarellaost

Béchamelsås
8 dl mjölk
2 dl vispgrädde
100 gram smör
1 dl vetemjöl
4 dl riven ost
en nypa riven muskot
salt och svartpeppar

Gör så här:

Börja med att sätta ugnen på 225 grader. Sedan är det dags att finhacka rotsaker och lök, släng ner det i en panna med lite olja och fräs det mjukt. Ner med tomatpuré som mår ypperligt av lite värme. Då blommar smakerna! Fortsätt med tomatkross, rödvin och linser - smaka av och låt stå och småputtra på låg värme medans du styr upp resten.

Nu till spenatfyllningen. Fräs lök och vilök, lägg ner bladspenat och fyll på med grädde. Smaka av med kryddor och stäng av pannan medan du gör din bechamelsås. Smalt smör i en kastrull, sänk värmen till låg och vispa ner mjölet. Medan du fortsätter vispa häller du sedan ner hälften av mjölken. Vispa ordentligt så du inte har några klumpar kvar. Låt såsen sjuda under omrörning i cirka 5-7 minuter tills den blivit tjockare. Det sista du gör är att hälla ner hälften av den rivna osten och smaka av såsen med riven muskot, salt och svartpeppar.

Nu är det dags att lägga ihop alla byggstenar! Smörj en ungsform och börja med ett lager bechamel i botten. Sedan är det bara att varva tomat- och linsblandning med spenatblandning och bechamelsås. Smyg även med ett lager mozzarella ost någonstans i mitten, det blir oändligt gott. Det allra sista lagret ska vara plattor med ett lager bechamelsås. Innan du skjutsar in lasagnen i ugnen så strör du det sista av den rivna osten och gratinerar hela härligheten i ugnen. Kika på instruktionerna på dina lasagneplattor. Det är lite olika tid i ugnen för olika fabrikat. När lasagnen är klar ska den vara läckert gyllenbrun på ytan och bubbla förföriskt. Servera den gärna med en god vikålssallad!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Jag rensar skafferiet just nu. Inte på det där kliniska sättet där allt åker ut och ersätts av nytt, utan mer som ett nyfiket rotande. Vad finns egentligen i skafferiet? Längst bak, bakom mjölpåsar och halvfulla burkar, gömmer sig linser, bönor och kryddor jag nästan glömt att jag hade hemma.

Det är något väldigt tillfredsställande i att laga mat på det man redan har. Röda linser som får bli en mustig linsgryta. Vita bönor som hamnar i en enkel sallad med olivolja, citron och mycket svartpeppar. Kryddburkar med namn som påminner om resor, middagar och infall – spiskummin, sumak, rökt paprika, torkad koriander. Smaker som bara väntar på att få komma till användning igen.

Skafferirensning gör något med kreativiteten. När alternativen är begränsade blir idéerna fler. Man slutar leta recept och börjar istället laga vardagsmat utifrån det som finns hemma. Lite av det här, en nypa av det där. Mat som växer fram snarare än planeras.

Jag ser fram emot ett år då jag inte köper senap, peppar eller vaniljsocker utan att först kika i skafferiet. Ett år där jag använder upp innan jag fyller på. Där jag minskar onödiga inköp och tar bättre vara på de torra varor, bönor och linser som redan finns i köksskåpen. Vad är det roligaste du hittat i ditt skafferi, och det konstigaste?

Det är inte asketiskt eller snålt. Det är snarare ett sätt att ta hand om både maten och mig själv. Mindre slentrian, mindre matsvinn och mer närvaro i köket. Och ofta – väldigt god mat. Vad sägs om linssoppa, kikärtspannkakor och Boston Baked Beans. Jag säger Ja Tack! Vad säger du?

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Jag älskar att ha kylskåpet fullt av julens alla rester, på riktigt. Kanske mer än själva julmaten när den står där uppdukad och perfekt. För det är dagarna efter, när tempot saktar ner och kylskåpet är fullt av små lådor och burkar som det roliga börjar.

Det finns något befriande i att släppa alla regler. Att ta ett revbensspjäll som redan gjort sitt som högtidsmat och plötsligt låta det hamna i en rykande skål nudlar, med lite soja, ingefära, fint hackad purjolök och kanske ett stänk sesamolja. Det är inte traditionellt, men det är vansinnigt gott. Att göra fattiga riddare på lussebullarna, eller helt enkelt breda smör på dem, stoppa dem i våffeljärnet. När de kommer ut igen frasiga och ljumna doppa i socker och kanel. Mums!

Eller gravlaxen som ger en helt vanlig vardagspasta nytt liv tillsammans med citronzest, rejält med svartpeppar och en skvätt grädde eller crème fraîche. Kanske några kapris om andan faller på. Inget krångel, bara en mjuk övergång mellan helg och vardag. Julresterna är tillåtande. De kräver inget mer än fantasi och en viss respektlöshet inför hur saker “ska” ätas. Köttbullar blir stekta igen och får sällskap av en sallad med senapsvinägrett. Skinkan dyker upp i en omelett. Har du provat att steka på Janssons frestelse i rejält med smör? Eller bara värma den, hur mycket bättre den blir några dagar efter jul.

Det är som att maten får andas ut efter julens förväntningar. Släppa prestigen. Bli något nytt. Och jag älskar den känslan – när rester inte är ett nödvändigt ont, utan en kreativ frihet. Julen må vara över, men smakerna lever vidare. Och ibland är det just där, i resterna, som det bästa händer.

Vilken är din bästa resträtt på julmat?

0 comments
0 FacebookPinterestEmail