Nu är det då äntligen dags – sommartiden är här! Ställ fram klockan och ställ fram grillen (ja, för er som inte har den framme jämt alltså) Jag har plockat ihop mina bästa grilltips vad sägs om shishkebab, uppbunden lax, en grillad macka från himmelen och mjälla revben. Hurra, nu börjar grillsäsongen på riktigt!
En nyårsafton för inte så länge sedan stod Åke i köket och lagade mat till sina kompisar. Han sous-vidade kött, skalade potatis till gratäng, förberedde en bearnaise. Och så gjorde han en paj som fick hela köket att dofta ljuvligt. Det var en Key Lime Pie från himmelen och nu har du möjlighet att prova på den. Jag lyfter ett litet men bestämt pekfinger och säger (med ganska hög röst) Gör det för böfvelen!
I Spanien heter den Albariño i Portugal Alvarinho. Men den finns så klart på flera håll och var man än i världen befinner sig så är det en grön druva som ger ljuvliga viner. Jag var på en provning häromdagen där jag fick prova en Alvarinho från Uruguay. Om du hittar Albariño Atlántico Cerro del Toro #90562. så slå till
Generellt kan man säga att druvan ger vita viner med hög syra. Den avspeglar ofta mineraliteten i jordmånen och jag känner ofta en smarrig sälta. Förutom det är dessa viner friska och en smula pärlande, smaken drar åt gula mogna stenfrukter och en intensiv syrlig smak av citrusfrukt som citron, grapefrukt och ibland även en liten grapefruktbeska. För att behålla de friska fräscha tonerna är vinerna oftast lagrade på ståltank, men det finns undantag. Och för att balansera den höga syran så får de även ha kontakt med sin jästfällning ett tag. Vinerna passar utmärkt till rätter med fisk och skaldjur.
Jag är väldans förtjust i mumsiga tillbehör. En fräsch sallad, en mullig sås, en stingig salsa eller en geggig röra. Ibland är det precis det rätta tillbehöret ge maträtten den tonartshöjning som behövs. Här kommer en liten påminnelse om några av mina favoriter…
Dillkött är kanske den svenskaste av alla svenska klassiker. Som vi tyvärr sällan tar oss tid att göra. Men om man ändå fladdrar omkring och storstädar huset eller tar en långpromenad så kan man smacka på en gryta i ugnen och låta den sköta sig själv. Tänk sedan lyckan när man har ett skinande rent hus och kan koncentrera sig på att duka vackert Så här gör jag;
Är det något jag gillar så är det mat som i princip sköter sig själv. Albins högrev låg och mös i fyra timmar i ugnen tillsammans med vin, morot, lök och kryddor. När jag plockade upp det så var det så där smakrikt och mjällt som bara riktigt gott kött kan bli när det får tid och gott sällskap. I det här fallet fick rotselleri, lingon och endiv vara med och leka. Jag höjer ett allvarligt finger i luften och kräver att du provar den här rätten. Ja, det tar tid men Halleluja vad gott det var!
Jag drack Chill Out till. Men tänker att jag dessutom tipsar om två andra viner som jag anser skulle vara tippetopp till den här rätten. Prova vetja!
Jag ser nästan inte ut genom mina fönster. De är totalt igenisade och utanför yr snön, känns som om jag minst bor i Alaska. Snart är det dags för mig att utmana vädret och pulsa ner till stationen för att se om pendeltågen går som de ska idag. Kommer klä mig helt i ylle och kanske dra en mössa över huvudet. Helst skulle jag som en björn gå i ide när vädret är på detta vis. Eller åtminstone stanna kvar hemma och kanske laga en lasagne med lammfärs. Sätta mig vid bordet, tända ljus och titta ut på – det då vackra – vintervädret!
Här kommer det ännu mera mackor till folket! Voila en ankrillette på smörstekt bröd med syrad lök! Frö jag har sagt det förr, jag är en smörgås-älskare. Skulle kunna leva på olika sorters mackor. Bröd med pålägg är bland det smarrigaste som jag vet. Från enklaste sort, rostad med marmelad, eller ost och någon grönsak till en lite mer arbetad variant med till exempel en hög med räkor, kokt ägg och majonnäs eller varför inte en smakrik rillette på anka med syrad lök på toppen. Mums säger jag! Vad säger du?
Jag tycker att jag har så många bra recept på min sida. Så nu kommer ett inlägg där jag tipsar om gamla saker som ni kanske missat. Det vore ju synd om du aldrig fick syn på och därför aldrig fick smaka på de fantastiska kåldolmarna gjorda på savoykål, eller kålpuddingen… ja eller den frasiga söt/starka löktarten. Håll till godo här kommer några av mina vego-favoriter!
Jag tänker tipsa om en marsipantårta eftersom det snart är ”Fössta tossdan i mass” men även en smarrig en med choklad- och körsbärsfyllning. För tårta som tårta tänker jag! Har ni hört den gamla slagdängan ”Kaffe utan grädde är som kärlek utan kyssar”? Jag lägger alltså till musik och tårta till den ekvationen. Tänk så härligt att ta en go-fika med trevligt sällskap och samtidigt lyssna på passande musik. Om andan faller på kan man ju kyssas också för all del. Här får du dels ett nytt recept på en smarrig tårta med choklad- och körsbärsfyllning, men även en gammal goding Min variant på marsipantårta. Kaffet, musiken och sällskapet får du fixa själv.
Snart är det ”fössta tossdan i mass” eller första torsdagen i mars om man inte pratar småländska. Då vankas det massipantåta eller marsipantårta dåra. Det är ju sedan gammalt. Min variant på sagda tårta är lite syrligare och lite mer färglad i allafall på insidan. Just till denna tårta använde jag ett vitt marsipantäcke. Fyllningen består av syrlig hallonkräm, och en citrongrädde randig av Lemon Curd. Som den lösningsorientera person jag är så nyper jag försiktigt ihop marsipanen i slutet. Då ser det ut som en liten kjol och man behöver inte bry sig om att marsipantäcket blir knöligt och sträcker sig fult över den fina kullen.
Marsipanrårta på mitt sätt