I morse spelades ”It´s beginning to look a lot like Christmas” med Michel Bublé.. Han har rätt ”That time of year” börjar sakta smyga sig på. Och då står man plötsligt och längtar efter Janssons frestelse – den krämiga, tröstande, salta klassikern som alltid smakar ljuvligt vilken tid på året man än serverar den. Jag tror det är något med doften av karamelliserad lök, mjuk potatis och salt ansjovis som bubblar ihop i ugnen som gör att man automatiskt vill dra på sig en tomteluva och tända ett eller snarare massor av ljus. En frestelse i dubbel bemärkelse.
När vi ändå pratar om ansjovis… Kan vi väl komma överens om hur otroligt snygga ansjovisburkar är? De är som små retrojuveler i kyldisken – perfekta färger, grafiska tryck, lite gammaldags charm. Jag har fler än en gång plockat upp en burk och tänkt: “Du är nästan för fin för att öppnas.”
Ansjovis är ju inte bara Janssons. Det finns så mycket mer att göra med denna lilla saltstinna smakbomb:
Blanda ner i köttfärssås för djupare umami – ingen kommer förstå vad du gjort, bara att det smakar mer.
Hacka och blanda med ägg på knäckebröd – enkelt, rustikt och så gott.
Rör ner i en krämig sås till pasta, typ en nordisk variant av puttanesca
Gör en liten snabb röra med crème fraîche, dill och ansjovis – perfekt på smörstekt toast.
Vispa ihop en ansjovissmör som du klickar på nykokt potatis eller en bit stekt torsk (recept på bilden nedan)
och kanske det godaste av allt…
Friterad ansjovis med ättiksmajonnäs (det har blivit en ny julklassiker hemma hos mig)


Och så burken… När den väl är tom ska den absolut inte slängas. Diskad och fin är den nästan för snygg för att inte få ett andra liv. Du kan till exempel:
Servera små tilltugg direkt i burken – smör, picklade lökar, kapris, sardeller, cornichons, du väljer.
Ställa fram bestick eller servetter i den när du dukar rustikt.
Ha den som en vas för vilda trädgårdsblommor.
Göra ett ljus i den, om du vill vara extra pysslig.
Nästan allt ser charmigare ut i en ansjovisburk. Så nu är det bara att börja ladda. Snart står Janssons i ugnen och luktar trygghet, jul, vintermys och höstkvällar. Och burkarna – de tar vi hand om, förstås.
