Pasta

Det finns rätter som är kompromisser. Och så finns det rätter som är ett ställningstagande. Min räkpasta med spenat är det senare. Vitlök, lök och chili som får fräsa i smör, precis tills de blir alldeles mjuka och medgörliga. En rejäl klick tomatpuré som också får fräsa lite i smöret så den solmogna smaken framträder. En skvätt vin, lite buljong och så grädde den fetaste sorten som får koka ner medans pastan blir klar. Såsen blir smakrik och krämig, den omsluter pastan på det mest underbara sätt. Färska räkor som vänds ner i sista stund så att de behåller sin mjukhet. En näve spenat som faller ihop och blir sammetsgrön mot det rosa.

Och sedan är det ju det där med parmesan, ohemula mängder parmesan. Jag vet, mina italienska släktingar skakar på huvudet. Man har inte ost på fisk. Regler är regler. Tradition är tradition, hävdar de bestämt. Men ibland måste man få laga mat med hjärtat snarare än handboken. För den salta, nötiga parmesanen mot de söta räkorna och den mjuka såsen – det är just den kontrasten jag vill åt. Det är kanske inte korrekt. Men det är gott. Och i mitt kök är det smaken som bestämmer.

Den här gången drack vi Rotari till – ett friskt, alpint bubbel med hög syra och rena toner. Det skar igenom gräddigheten, lyfte räkorna och balanserade ostens sälta. Ibland är det just ett glas mousserande som gör att en enkel vardagsrätt känns som något mer.

Det behöver inte vara svårare än så!

Räkpasta med spenat, parmesan i överflöd

Det här behöver du:

500 g skalade räkor
2 rejäla nävar färsk spenat
2-3 st pressad vitlöksklyfta
1 stor gul lök, finhackad
3 dl vispgrädde
4 msk skaldjursfond (eller en buljongtärning - grönsak eller fisk)
6 msk tomatpure
1 skvätt vitt vin
salt och peppar

Servera med massor av riven parmesan och färsk ruccola

Gör så här:

Börja med att hacka lök, vitlök och fräs det mjukt i smör. Ner med tomatpuré och spenat också. Vispa ur med vinet och fyll på med grädden. Nu ska den här såsen puttra på ganska låg värme tills grädden kokat ner och blivit tjock. Då bör din kokta pasta vara klar! (ja, du kokar den enligt instruktioner på förpackningen) smaka av såsen med salt och svartpeppar från kvarnen. När pastan är klar vänder du ner den i såsen och serverar sedan med färsk ruccola

Drick gärna något av de goda vinerna jag tipsar om till!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Jag frågade er vad ni ville att ni skulle vilja läsa mer om här inne. Ett av svaren som dök upp? Goda snacks. Så låt mig härmed presentera ett extremt bra exempel. Friterade bollar av Mac´n`cheese! Jag fick sådana när jag var i Texas på semester och blev orimligt förälskad. Tänk arancini – men istället för risotto: mac’n’cheese.

Frasig yta, geggig, ostig insida med andra ord helt respektlöst gott! Bonusen är att det är ett ypperligt sätt att ta hand om rester. Överblivna makaroner kan alltså förvandlas till något helt fantastiskt! Det här är exakt den typen av mat jag älskar: lite för mycket, lite för kladdigt och absolut inte diskret. Jag bifogar mitt recept på Mac´n`cheese och stuvade makaroner så du har något gott att äta kvällen innan också. Det ska jag göra mums!

Mac’n cheese-bollar – frasigt snack av överblivna makaroner

Det här behöver du:

Gör först dina makaroner! Utgå från något av recepten ovan.

Ställ sedan makaronerna kallt, helst över natten. Rulla golfbolls-stora bollar av de kalla makaronerna. Dubbelfritera i mjöl, uppvispat ägg och till sist pankoströ.

Fritera i olja - den ska vara 175-180 grader varmt. Lägg i ett par bollar i taget och låt dem bli gyllene. Servera med din favoritsås. Jag fick mina serverade med ett glas vitt, svalt vin och en smarrig tomatsås, men det går lika bra med chilimajonnäs!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Det finns rätter som alltid fungerar. Oavsett årstid, humör eller sällskap. För mig är lasagne en sådan rätt. Italiensk comfort food när den är som allra bäst. Trygg, generös och förlåtande – och samtidigt oändligt variationsrik. Lasagne är långsam mat i en snabb värld. En klassisk rätt inom italiensk husmanskost, byggd lager på lager av sås, pasta och krämig bechamelsås. Den får ta sin tid, både i tillagning och i ugnen. Det är något nästan meditativt i att bygga en klassisk lasagne. Först en sked ragu, sedan pastaplattor, lite mer sås, bechamel och ost. Upprepa. Vänta. Doften som sprider sig i köket medan lasagnen bakas färdig säger allt.

Jag gillar lasagne just för att den är så demokratisk. Den kan vara köttig och rustik, eller så är det en vegetarisk lasagne med linser, svamp, eller med spenat, zucchini och ricotta. Lasagne tar snällt emot det man har hemma och blir ofta ännu godare dagen efter. Perfekt att laga i förväg, perfekt att dela – precis som bra comfort food ska vara.

Kanske är det just därför lasagne känns som comfort food på italienska. Den kräver inte perfektion. Den kräver bara lite omsorg. Och den belönar alltid den som väntar – med krämighet, djup smak och en känsla av att någon faktiskt har tänkt till. Lasagne är mat som stannar kvar. På tallriken, i minnet och ofta i frysen. En tidlös rätt att återvända till, om och om igen. Italiensk comfort food som alltid har en självklar plats på bordet. Här nedan hittar du recept på några olika varianter av lasagne. Viktors favorit, en festlig med skaldjur, en med lamm och fårostbechamel och en vild med vodkalingon. Vilken blir du mest sugen på?

Vegetarisk lasagne med linser, ost och spenat

Det här behöver du:

Tomat- och linsfyllning
1 + 1 stor gul lök, hackad
2 morötter, finhackade
100 gram rotselleri, finhackad
7 cm hackad purjolök
1 palsternacka, finhackad
2 + 2 st vitlöksklyftor, finhackade
0,5 dl tomatpuré
en skvätt olivolja
2 msk sambal oelek
två nypor torkad timjan
två nypor torkad rosmarin
2 burkar konserverade tomater
2 dl röda linser torkade
en skvätt rödvin
salt och peppar

Spenatfyllning
500 gram fryst bladspenat
1 dl vispgrädde
salt och peppar

1 pkt lasagneplattor
1 dl parmesanost, finriven
400 gram mozzarellaost

Béchamelsås
8 dl mjölk
2 dl vispgrädde
100 gram smör
1 dl vetemjöl
4 dl riven ost
en nypa riven muskot
salt och svartpeppar

Gör så här:

Börja med att sätta ugnen på 225 grader. Sedan är det dags att finhacka rotsaker och lök, släng ner det i en panna med lite olja och fräs det mjukt. Ner med tomatpuré som mår ypperligt av lite värme. Då blommar smakerna! Fortsätt med tomatkross, rödvin och linser - smaka av och låt stå och småputtra på låg värme medans du styr upp resten.

Nu till spenatfyllningen. Fräs lök och vilök, lägg ner bladspenat och fyll på med grädde. Smaka av med kryddor och stäng av pannan medan du gör din bechamelsås. Smalt smör i en kastrull, sänk värmen till låg och vispa ner mjölet. Medan du fortsätter vispa häller du sedan ner hälften av mjölken. Vispa ordentligt så du inte har några klumpar kvar. Låt såsen sjuda under omrörning i cirka 5-7 minuter tills den blivit tjockare. Det sista du gör är att hälla ner hälften av den rivna osten och smaka av såsen med riven muskot, salt och svartpeppar.

Nu är det dags att lägga ihop alla byggstenar! Smörj en ungsform och börja med ett lager bechamel i botten. Sedan är det bara att varva tomat- och linsblandning med spenatblandning och bechamelsås. Smyg även med ett lager mozzarella ost någonstans i mitten, det blir oändligt gott. Det allra sista lagret ska vara plattor med ett lager bechamelsås. Innan du skjutsar in lasagnen i ugnen så strör du det sista av den rivna osten och gratinerar hela härligheten i ugnen. Kika på instruktionerna på dina lasagneplattor. Det är lite olika tid i ugnen för olika fabrikat. När lasagnen är klar ska den vara läckert gyllenbrun på ytan och bubbla förföriskt. Servera den gärna med en god vikålssallad!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Förra veckan gav jag er recept på egen pastadeg idag får ni ytterligare några smarriga varianter på vad ni kan göra med degen. Vad sägs till exempel om – rosa pasta med svampduxelle, serverad med brynt smör, pesto och parmesan. Det låter kanske lite pretentiöst – men det är egentligen bara pasta för vuxna som älskar livet.

Den rosa färgen får du från lite rödbeta (Ibland kör jag med ugnsrostad rödbeta för en djupare ton och en smarrig smak) Plötsligt blir pastan inte bara god utan också vansinnigt vacker. Perfekt när du vill imponera, eller när du bara vill göra tisdag kväll lite mer… magisk.

Svampduxellen gör du på finhackad svamp, lök och en klick smör – enkel men så smakrik att man gärna vill äta den direkt ur pannan (men låt bli, den blir ännu bättre i och på pastan).

Och så det där brynta smöret. Det som får allt att dofta nötigt och tryggt på samma gång. Tillsammans med pesto och riven parmesan är det den sortens rätt som får en att tystna vid bordet en stund. På det allra bästa sättet.

Jag kommer så klart att lägga in recept och steg-för-steg, men redan nu vill jag säga: gör pastan själv ibland. Det är inte alls svårt – bara lite kärlek, lite tid och en stor belöning på tallriken.

Rosa pasta svampduxelle

Det här behöver du:

600 gram durumvete (eller hälften vanligt vetemjöl och hälften durumvete)
6 ägg

Svampduxelles
500 gram rensad och finhackad blandsvamp
2 stycken finhackade schalottenlökar
1 finhackad vitlöksklyfta
1 msk äppelcidervinäger
2 msk finhackad bladpersilja
en nypa torkad dragon
6 msk fint riven parmesanost
smör
salt och svartpeppar

Gör så här:

Färga eventuellt pastadegen med 1 dl rödbetsspad, några matskedar tomatpuré eller mixad grön örtolja. Var noga med att se till att degen inte blir för blöt. Kanske behöver du tillsätta lite mer mjöl för att få rätt konsistens.

Lägg mjölet i en hög på din köksbänk, gör en grop i mjölet och knäck ner äggen där. Vispa äggen först med en gaffel och blanda sedan in mjölet lite åt gången. Nyp sedan ihop med fingertopparna tills degen börjar blir smulig. Knåda sedan ordentligt tills du har fått en mjuk, len och smidig, men ändå ganska hård deg. Här krävs det lite styrka i händer och armar då det tar lite tid. När du är nöjd så formar du degen till en boll, plastar in den ordentligt med plastfolie och låter den vila minst 1 timme, gärna över natten.

Under tiden kan du göra svampduxelles.

Låt svampen svettas i lite smör i en stekpanna, tills vätskan har ångat bort, då är det dags att fösa ner löken och låta den svettas med svampen i några minuter. När det blir helt torrt i pannan igen skvätter du på vinägern. Dra sedan pannan av värmen, rör om och låt svampen kallna ordentligt. Strax innan det är dags att göra dina pastakuddar rör du ner ricottan, den finhackade persiljan, dragonen och parmesanosten i svampröran. Smaka av med salt och peppar.

Jag gjorde mina pastakuddar med hjälp av ett glas, måttade ut rundlar, fyllde dem med svamp och vek ihop dem ordentligt på mitten. Se noga till att pastan sitter ihop. Annars kommer fyllningen att rassla ut vid kokningen. Koka gör man i rikligt saltat vatten i bara några minuter. Så var redo med tallrikar, middagsgäster, brynt smör, pesto och rejält med riven parmesan.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Första gången jag åt Pasta alla Norma var på en resa till Sicilien. Vi hade just kommit fram till det lilla hotellet där vi skulle bo – trötta, hungriga och lite yra av värmen. Ut på terrassen kom en stor träbräda, täckt av pasta i de vackraste röda och lila nyanser. Mogna tomater, aubergine, kapris och basilika – allt som Sicilien doftar av.

Det var enkelt men oändligt gott. Solvarma smaker, sötman från tomaterna, den lena auberginen och det där lilla salta stinget från kaprisen. Pastan var perfekt al dente, förstås. Jag tror aldrig att pasta har smakat så gott som den gjorde där, under en fläktande pergola med ett glas vin i handen och Medelhavet i fjärran.

Pasta alla Norma är en rätt med historia och stolthet. Namnet sägs komma från Bellinis opera Norma – den var så god att man helt enkelt utbrast: “Det här är en riktig Norma!”. Om du inte har lyssnat på den så är tipset att spela den episka Casta Diva medan du fräser din aubergine. Kanske blir det extra gott då?!

Det fina är att du kan göra den hemma, och även om svenska auberginer kanske inte smakar riktigt som de sicilianska, så bär rätten ändå med sig samma generositet. Jag brukar börja med att fräsa kapris i riktigt het olja, då får de liksom en lite knaprig yta och ger en god sälta till rätten. Resten av receptet hittar du här nedanför. Men även några andra smarriga rätter med auberginen.

Pasta alla Norma – en smak av Sicilien

Portioner: 2

Det här behöver du:

1 aubergine, i bitar
1 gul lök, finhakad
1-3 vitlöksklyftor, finhackade
3 msk kapris
6 msk tomatpuré
olja att steka i
4 tomater, grovt hackade
(eller en burk tomatkross av god kvalitet)

Smaksätt med salt (smaka av och tänk på att kaprisen är salt), svartpeppar torkad eller färsk basilika
Servera med nykokt pasta, riven pecorino och ett gott glas vin.

Gör så här:

Börja med att skära auberginen i bitar, salta dessa och lägg i ett durkslag så den får rinna av en smula medan du fixar resten. Hacka lök och vitlök fint, häll nu en skvätt olja i en panna och häll ner kaprisen i den. Låt kaprisen bli en smula friterad innan du slänger ner din hackade lök tills den är mjuk och medgörlig. Nu är det dags för auberginen, torka av överskottet av salt. Fös ner dem i den heta oljan, de skall få lite frasig yta. När det är klart så skall tomatpurén också ned i den varma oljan så du känner doften av somriga tomater. Till sist skall även tomaterna ner, om du använder färska tomater så skär dem i grova bitar och ta bort skrufset. Annars häller du ner burktomaterna och låter allt puttra en stund, tills du har en sås. Smaksätt nu med kryddorna i receptet. Jag brukar alltid krydda i omgångar, så börja med lite granna, låt såsen koka och sedan påt igen!

Till sist kokar du den pasta du vill ha, häller av vattnet och föser ner den i såsen. All pasta skall bli kladdig och röd utav såsen. Servera med grovt riven pecorino, färska basilikablad och ett gott sicilianskt rödvin.

Smaklig spis!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Sist men inte minst i min krabb-raket kommer en rätt som jag verkligen älskar: pasta med krabba. Här får det fina, söta köttet spela huvudrollen i en sås som är både enkel och lyxig.

Jag steker vitlök och chili i olivolja tills det doftar ljuvligt, blandar ner det finplockade krabbköttet och rundar av med lite vitt vin, tomatpuré och en skvätt grädde. Sedan blandar jag ner pastan och toppar med färska örter, citronzest och gärna lite riven parmesan.

Det här är en rätt som både känns lyxig och enkel på samma gång – perfekt för en fredagsmiddag men också så pass lättlagad att den funkar en vardag när du vill unna dig något extra. När man mumsar i sig den känns det nästan som om man var på en liten mini-semester vid Medelhavet. Min krabbpasta mumsfilibaba är krämig, smakrik och samtidigt lätt att göra. Ja! och dessutom vill man gärna dricka ett friskt vitt vin eller ett krispigt och fruktigt rosé till detta. Så nedanför kommer både receptet och några smarriga vin-tips. Håll till godo 😀

Min krabbpasta mumsfilibabba

Portioner: 4

Det här behöver du:

350 g pasta (linguine eller spagetti är bäst) 1 skvätt olivolja 2 vitlöksklyftor, tunt skivade minst 1 röd chili, finhackad 6 msk tomatpuré 1,5 dl vitt vin 200 g krabbkött 1,5 dl grädde 1 citron (rivet skal + saft) en näve basilika (eller annan god ört), grovt hackad Salt & nymald svartpeppar Parmesanost till servering

Gör så här:

Koka pastan al dente i vatten lika salt som medelhavet. Spara en kopp av pastavattnet innan du häller av. Hetta upp olivoljan i en stor panna. Stek vitlök och chili på låg värme. Nu doftar det ljuvligt så hiva ner tomatpurén och låt även den få värmas upp. Nu är det dags för att låta vinet, låt alkohlen koka bort och rör sedan ner både krabba och grädde. Rör om och låt koka ner i ett par minuter. Smaka nu av med citronzest, saft, salt och svartpeppar. Låt alltsammans småputtra tills det blir krämigt och gott. Vänd ner pastan i såsen och späd eventuellt med pastavatten så du får rätt konsistens. Toppa med finhackad örter och ohemula mängder riven parmesan. Ja, och så gärna ett glas vin, kanske något av de jag tipsade om! Smaklig spis!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Sensommaren är perfekt för kantareller – och det här pastareceptet med brynt ruccolasmör är en riktig smakexplosion. Jag gjorde den här rätten i TV4:s kök en gång och de ljuvliga dofterna i köket fick Steffo att tappa andan. Kantarellpasta är alltid gott, men det här lilla smörtricket gör den helt oemotståndlig. Prova själv – och kolla gärna in fler pastafavoriter lite längre här i inlägget!

Vad sägs om Pasta roma al forno, vinkokt röd pasta med karamelliserad lök eller pasta med förälskade havskräftor. Jag säger JA TACK!

Pasta med kantareller och brynt ruccolasmör

Det här behöver du:

600 g spagetti
400 g kantareller (eller annan smaskig svamp)
1 st stor gul lök, finhackad
1-2 st vitlöksklyftor
smör
salt och peppar
50 g ruccolasallad, att garnera med
parmesanost

Brynt ruccolasmör:
100 g ruccola, finhackad
1 st vitlöksklyfta, riven
100 g smör
salt och peppar
lite citronsaft

Gör så här:

Koka spagettin enligt förpackningen. Under tiden rensar du svampen med flinka små händer. Fräs lök och vitlök i smör tills de är helt mjuka, då hivar du i din svamp. Låt den ligga still i medelhet stekpanna tills den släpper sin vätska. Då ska du salta och peppra lite grann och låta svampen bara steka en liten stund till, så att all vätska sugs upp igen.
Medan du väntar på det, kan du börja med ruccolasmöret.

Finhacka ruccolan och vitlöken och lägg hacket i en bunke. Smält sedan smöret under vispning på låg värme. När du ser att det börjar ändra färg och bli lite bärnstensfärgat, vispar du lite till och häller det sedan över ruccolan. Det kommer först att pysa till, och sedan känner du en härlig doft av nötigt, örtigt smör.Smaka av med salt, peppar och lite citronsaft.

Lägg upp spagettin. Strö över svamp, ruccola och häll sedan kryddsmöret över hela härligheten.Toppa med lite riven parmesan, om du är på det humöret.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Häromdagen kikade jag på en av de foodies jag följer. Det är en italiensk nonna som är typ den gulligaste man kan tänka sig. Hon står och ler in i kameran, helt osminkad och väldigt autentiskt, eller så bluffar hon och jag går på det till 100%. Hur det än är gjorde hon pasta med sparris sist jag såg henne. Det såg vårigt, grönt och fräscht ut. Dessutom så enkelt att vem som helst kan slänga ihop det. En bra vardagsrätt helt enkelt! Här kommer min variant, som vanligt lägger jag länk till några andra smarriga och lättlagade pastarätter. Pasta pomodoro med brynt örtsmör, Rödvinskokt pasta med karamelliserad lök och svamp och One-Pot-Pasta! Vad väljer du?

Pasta med sparris - vårigt, grönt och fräscht

Portioner: 4

Det här behöver du:

600 g pasta
500 g grön sparris
1 stor gul lök, finhackad
2 vitlöksklyftor, finhackde
1 dl vitt vin
3 dl grädde
1 citron, saft och zest
1 krm italiensk salladskrydda (du kan ta bort den om du inte har den i skafferiet)
några nypor torkad timjan
svartpeppar och salt

Till servering
några rejäla nävar riven parmesan och finhackad persilja

Gör så här:

Börja med att koka upp en kastrull med rejält saltat vatten. Koka din pasta enligt instruktionerna på förpackningen.

Medan du väntar på pastan så sätter du fart med såsen. Bryt den nedersta, torra biten av sparrisen. Dela sedan sparrisen i mindre bitar. Fräs lök, vitlök och sparris i olja och en liten klick smör. När sparrisen är al dente så häller du på grädde, vin, citronsaft, fond och kryddor. Låt såsen puttra i cirka 10 minuter tills grädden tjocknat. Smaka av!

När pastan är klar så lägger du den i såsen och vänder runt så att det blir härligt kladdig. Precis innan servering slänger du ner parmesan och persilja. Sedan är det klart!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Du kan laga snabb mat även från grunden. När du gör det så kommer du ha tid att duka fint. Vare sig du äter helt själv eller har sällskap så lovar jag dig att om du följer dessa enkla tips så blir måltiden trevligare och maten godare.

  • Använd en snygg duk och servetter i tyg – Jobbigt om det blir fläckar, kanske du tänker. Men allt går att tvätta och om fläckarna inte går bort så kan du tänka att det ju ärfina minnen av måltider du haft.
  • Att duka med finporslinet och kristallglasen på en vanlig tråk-tisdag lyfter stämningen rejält!
  • Gör en spellista med lugn musik, jag är övertygad om att man äter långsammare när musiken är skön och långsam! Det finns även vetenskapliga bevis på att olika ljud påverkar smaken på det du äter.
  • Jag tycker det är superfint att använda udda glas och tallrikar. Det blir en blandning av färg och form som jag gillar.

Här kommer några rätter som gör att du kan duka snyggt medan du väntar på att maten ska bli klar! Kreolskans gryta – smarrig, kryddig och serveras antingen med mos, ris eller matvete. Salcicciapasta hacka, fräs och koka pasta – blanda ihop och ät. Gnocchi ala Montepulcciani – gör alltihopa i en panna och sedan blandar du ner ruccola och ett berg av riven parmesan. Klicka på bilderna så hamnar du på recepten. Prova en, prova två eller prova allihopa!

0 comments
0 FacebookPinterestEmail

Jag trodde att de recept som skulle gå bäst i oxmånaderna skulle vara sådant som grytor, soppor och restmat. Men tji fick jag! Mina bästa poster i januari handlar om smørebröd, smörgåsar och mackor, pasta med ohemula mängder karamelliserad lök och en schnitzel med persiljesmör.

Bra val av er läsare om jag får säga det själv. Jag puffar för dem igen så kanske flera av er kan läsa, bli inspirerade och kanske även laga till rätterna som gick bäst i början av året.

0 comments
0 FacebookPinterestEmail