Det händer spännande saker i min nya hemregion. Häromdagen till exempel blev jag inbjuden till Kullaberg vingård. Under ledning av Mikael Mölstad fick jag och ett antal intresserade gäster en genom gång av druvan Solaris.
Solaris är en grön vitis vinifera och kan på grund av sina många föräldrar kallas hybrid. I släkten hittas bland annat den urgamla druvan Saperavi – som vi hittar bland annat i Georgien. Samt Merzeling, GM 6493 och Muscat Ottonel. Den och är en så kallad PiWI druva. Mer info om den tyska betäckningen PIWI eller ”pilzwiderstandsfähige rebsorten” hittar du här. PIWI-druvorna generellt och Solaris specifikt är vinterhärdig men har även egenskaper som till exempel hög resistens mot svampangrepp och som därför passar det lite svalare och mer fuktiga klimatet i vårt land.
I det välskötta provningeshuset på Kullaberg fick vi först en genomgång av Mikael Mölstad sedan presenterades de 8 vinerna vars gemensamma nämnare var att de alla var gjorda på druvan Solaris. Jag hittade några ytterligare likheter som till exempel hög syra, frisk grön fruktighet en örtighet med dragning åt mynta. Men där slutade likheterna, vinerna hade alla en mycket personlig karaktär och här nedanför hittar ni mina smakantekningar på de åtta vinerna Kullaberg hade plockat hem från Holland, Danmark, Tyskland, Polen, Schweiz och så klart även från Sverige.
Det holländska vinet kommer ifrån en liten vingård öster om Utrecht. Det bjöd på en lite jordig ton i näsan som fick sällskap en frisk fruktighet som bestod av gröna äpplen och melon samt en blommighet. Smaken var frisk, lite spritsig, fruktig med hög syra, med en smula oljighet. Lite obalanserad alkohol men med en bra eftersmak.
Från Danmark och Vejrhøj kommer Styver. Vingården består av 3 hektar land, man odlar naturligt och biodynamiskt. Vinet vinifieras i rostfria tankar. Den första sniffen bjöd på dansk ost och lite fotsvett, när det hade försvunnit så hittade jag en grön örtighet, men en lite obalanserad alkohol. Smaken var frisk, med mkt hög syra, grön örtighet, en smula pepparmint med en lång komplex eftersmak.
Vinet Auftakt kommer från Rheinhessen i Tyskland och görs i munkklostret Absthof. Det doftar och smakar av gröna päron, melon och gröna ärtor. Örtigt, kalkigt, jordigt med en lite ton av lera. Det är ungt friskt och spritsigt med hög syra.
Även vin nummer fyra Weinworab kommer från Tyskland. När jag doftar på detta så förnimmer jag en doft jag först inte kan sätta fingret på. Toner av vingummigodis, gula druvor och en beska får mig att tänka på ljus, fruktig men avslagen veteöl. Konstigt att känna öl på en vinprovning. Det var förmodligen därför jag inte kunde känna igen doften först.
Polen är kanske inte är det första man tänker på när man pratar vinproduktion. Men det är ett gammalt jordbruksland och nu med de nya druvsorterna så verkar man hittat rätt. Vinet är blygt, ungt med en spritsig fruktighet samt en mintig örtighet. Det har en bra balanserad eftersmak samt har provningens näst snyggaste etikett om du frågar mig.
Viner från Schweiz hör inte till vanligheterna de brukar sällan exporteras utan dricks upp av schweizarna själva. Det här vinet här en lätt doft och smak, är en smula obalanserat och oljigt. Det hörde inte till provningens favoriter.
Nu till de svenska vinerna. Strutharald från Klagshamn har en påtaglig kryddighet från ekhanteringen i doften, men även tydlig frukt och hög syra.
Flighten avslutades med hemmavinet. Immelen från Kullaberg har jag smakat förut. De har verkligen lyckats med sin produktion. Smaken och doften är komplex och balanserad, vinet har en mjuk munkänsla som lindar in den höga syran. Smakbilden är citrus, gröna äpplen och en örtig mint-ton.
