I tidernas begynnelse användes ektunnor för att frakta och förvara vin men man upptäckte även att träbehållarna hade positiva effekter på vinets smak och doft. Numera används eken traditionellt till lagring samt för att få ett vin som mognar under perfekta förhållanden. Om eken används på ett professionellt sätt kan dess påverkan på smakprofilen vara betydande. Den ger då vinet mer komplexitet och struktur. Det är viktigt att notera att ekens påverkan varierar beroende av faktorer som typ av ek (fransk, amerikansk, slovensk osv), rostningsgraden på faten och lagringstidens längd. Vinmakare använder dessa varitationer för att skapa en unik och välbalanserad smakprofil för varje vin.
Tunnorna som vinet lagras i – finns alltså i en mängd olika storlekar och i massor av olika träslag. Allt från små eleganta Barriques på 228 i fransk ek liter till gigantiska Bottis i Italienska vinkällare på flera hundra liter, ofta gjorda i slovensk ek Även om storlekarna kan variera så har dessa träbehållare gemensamt att trät de är gjorda av släpper ifrån sig balanserade och sofistikerade doft- och smaktoner. Samtidigt gör träets porösa material att perfekt mängd syre når innehållet så att vinet blir mer stabilt och ger slutprodukten en perfekt rondör. Både storleken och träslaget har alltså påverkan på hur vinets karaktär blir till slut. Det är dock en relativt dyr process att lagra sitt vin i ektunnor. Dels för att det krävs stort utrymme och dels för att tunnorna i sig är hantverksmässigt och ofta småskaligt producerade. Därför blir de dyra i inköp. Det finns alternativa metoder som används till lite billigare viner. Här kan man tillsätta ek-stavar eller ek-chips till ett rostfritt lagringskärl. Det brukar dock kännas i smak och doft som inte blir lika integrerad i drycken. Här nedanför hittar du några smaker som du kanske har känt och som oftast kommer från ek av något slag:
Kryddighet: Kryddor som peppar och kryddnejlika hittar vi oftast i viner som lagrats i Franska fat. Om vi nosar på de amerikanska så hittar vi sötare kryddor som vanilj, kanel, kola och kokos.
Rostade toner: Faten kan vara mer eller mindre rostade på insidan. Vinmakaren beställer ”sin” favoritrostning vid tillverkning. Rostningen ger karaktär till vinet som du kan känna till exempel i form av kaffe, rostat bröd och karamelliserat socker. Tanniner: På samma sätt som druvans skal bidrar eken bidrar även med tanniner – det vill säga den lite sträva munkänslan du får när du dricker. Gamla tunnor används i spritproduktionen bland annat whisky, här nedanför ser du bilder som jag tog när jag var på resa i Skottland. Sedan hittar du så klar om några viner som du kan prova och känna om du hittar någon av de smaker och dofter jag berättat om. Självklart finns det flera och det är bara du som kan bestämma vad det är du känner i näsa och mun!
Bonterra The Econic BIB, 25 % av vinet har legat på ny fransk ek i 8 månader. No Name har lagrats på stora slavonska Bottis i två år. Sandhi har lagrats på neutrala franska ekfat om 228 och 500 liter. Macon Milly Lamartine har lagrats ett år på franska ekfat.
