Jag älskar att ha kylskåpet fullt av julens alla rester, på riktigt. Kanske mer än själva julmaten när den står där uppdukad och perfekt. För det är dagarna efter, när tempot saktar ner och kylskåpet är fullt av små lådor och burkar som det roliga börjar.
Det finns något befriande i att släppa alla regler. Att ta ett revbensspjäll som redan gjort sitt som högtidsmat och plötsligt låta det hamna i en rykande skål nudlar, med lite soja, ingefära, fint hackad purjolök och kanske ett stänk sesamolja. Det är inte traditionellt, men det är vansinnigt gott. Att göra fattiga riddare på lussebullarna, eller helt enkelt breda smör på dem, stoppa dem i våffeljärnet. När de kommer ut igen frasiga och ljumna doppa i socker och kanel. Mums!
Eller gravlaxen som ger en helt vanlig vardagspasta nytt liv tillsammans med citronzest, rejält med svartpeppar och en skvätt grädde eller crème fraîche. Kanske några kapris om andan faller på. Inget krångel, bara en mjuk övergång mellan helg och vardag. Julresterna är tillåtande. De kräver inget mer än fantasi och en viss respektlöshet inför hur saker “ska” ätas. Köttbullar blir stekta igen och får sällskap av en sallad med senapsvinägrett. Skinkan dyker upp i en omelett. Har du provat att steka på Janssons frestelse i rejält med smör? Eller bara värma den, hur mycket bättre den blir några dagar efter jul.
Det är som att maten får andas ut efter julens förväntningar. Släppa prestigen. Bli något nytt. Och jag älskar den känslan – när rester inte är ett nödvändigt ont, utan en kreativ frihet. Julen må vara över, men smakerna lever vidare. Och ibland är det just där, i resterna, som det bästa händer.
Vilken är din bästa resträtt på julmat?
