Blomkålen är som all annan kål i säsong just nu. De vackra små – nästan molnliknande – blomkålshuvudena ligger i grönsaksdisken och ber om att få följa med hem. Och du, varför skulle den inte få det. Blomkål är både nyttigt och gott. Ett trevligt alternativ till potatis, ris eller pasta.
Den här gratängen funkar även med broccoli, eller varför inte en skön blandning. Jag lägger till ett par smarriga alternativ med just blomkål. Blir du sugen?
Jag rensar skafferiet just nu. Inte på det där kliniska sättet där allt åker ut och ersätts av nytt, utan mer som ett nyfiket rotande. Vad finns egentligen i skafferiet? Längst bak, bakom mjölpåsar och halvfulla burkar, gömmer sig linser, bönor och kryddor jag nästan glömt att jag hade hemma.
Det är något väldigt tillfredsställande i att laga mat på det man redan har. Röda linser som får bli en mustig linsgryta. Vita bönor som hamnar i en enkel sallad med olivolja, citron och mycket svartpeppar. Kryddburkar med namn som påminner om resor, middagar och infall – spiskummin, sumak, rökt paprika, torkad koriander. Smaker som bara väntar på att få komma till användning igen.
Skafferirensning gör något med kreativiteten. När alternativen är begränsade blir idéerna fler. Man slutar leta recept och börjar istället laga vardagsmat utifrån det som finns hemma. Lite av det här, en nypa av det där. Mat som växer fram snarare än planeras.
Jag ser fram emot ett år då jag inte köper senap, peppar eller vaniljsocker utan att först kika i skafferiet. Ett år där jag använder upp innan jag fyller på. Där jag minskar onödiga inköp och tar bättre vara på de torra varor, bönor och linser som redan finns i köksskåpen. Vad är det roligaste du hittat i ditt skafferi, och det konstigaste?
Det är inte asketiskt eller snålt. Det är snarare ett sätt att ta hand om både maten och mig själv. Mindre slentrian, mindre matsvinn och mer närvaro i köket. Och ofta – väldigt god mat. Vad sägs om linssoppa, kikärtspannkakor och Boston Baked Beans. Jag säger Ja Tack! Vad säger du?
Jag älskar att ha kylskåpet fullt av julens alla rester, på riktigt. Kanske mer än själva julmaten när den står där uppdukad och perfekt. För det är dagarna efter, när tempot saktar ner och kylskåpet är fullt av små lådor och burkar som det roliga börjar.
Det finns något befriande i att släppa alla regler. Att ta ett revbensspjäll som redan gjort sitt som högtidsmat och plötsligt låta det hamna i en rykande skål nudlar, med lite soja, ingefära, fint hackad purjolök och kanske ett stänk sesamolja. Det är inte traditionellt, men det är vansinnigt gott. Att göra fattiga riddare på lussebullarna, eller helt enkelt breda smör på dem, stoppa dem i våffeljärnet. När de kommer ut igen frasiga och ljumna doppa i socker och kanel. Mums!
Eller gravlaxen som ger en helt vanlig vardagspasta nytt liv tillsammans med citronzest, rejält med svartpeppar och en skvätt grädde eller crème fraîche. Kanske några kapris om andan faller på. Inget krångel, bara en mjuk övergång mellan helg och vardag. Julresterna är tillåtande. De kräver inget mer än fantasi och en viss respektlöshet inför hur saker “ska” ätas. Köttbullar blir stekta igen och får sällskap av en sallad med senapsvinägrett. Skinkan dyker upp i en omelett. Har du provat att steka på Janssons frestelse i rejält med smör? Eller bara värma den, hur mycket bättre den blir några dagar efter jul.
Det är som att maten får andas ut efter julens förväntningar. Släppa prestigen. Bli något nytt. Och jag älskar den känslan – när rester inte är ett nödvändigt ont, utan en kreativ frihet. Julen må vara över, men smakerna lever vidare. Och ibland är det just där, i resterna, som det bästa händer.
Vilken är din bästa resträtt på julmat?
Dan före dan före dopparedan betyder glögg och lussebullar för många. Men ombyte förnöjer tycker jag. Så här kommer ett recept på Mulled wine recept och lite goda tillbehör. Mulled wine som kan liknas vid den amerikanska och Brittiska varianten på vår svenska glögg. Ett kryddat rödvin som serveras varmt och du hittar receptet här hos mig. Jag tycker att det passar fint med en mjuk pepparkaka. Men vill du ha något lite mindre sött att tugga på så föreslår jag mina smördegsrullar. Antingen de med ädelost och grönkål eller de med fikonmarmelad och mjukost. Mumsigt eller hur?
Plötsligt ligger de där i butiken – apelsiner, blodapelsiner, clementiner, citroner och grapefrukt – och lyser upp hela grönsaksdisken som små solar. Det är nu de smakar som allra bäst, fulla av saft, syra och solsken från södra Europa.
Jag älskar den här tiden på året när citrusfrukterna får ta plats. De piggar upp både frukost och efterrätt, och gör underverk i maten. Pressa citron över en enkel fiskrätt, lägg apelsinklyftor i salladen eller riv lite skal över en varm chokladmousse – det är små saker som gör stor skillnad.
Eller gör som jag: skiva blodapelsin tunt, lägg på ett fat med färsk mynta och ringla över lite honung. En efterrätt som känns som en resa till Medelhavet, fast det är grått och kallt utanför fönstret.
Så passa på nu – fyll köket med doften av citrus. Det är som att bjuda in solen, mitt i vintern.
Första gången jag åt Pasta alla Norma var på en resa till Sicilien. Vi hade just kommit fram till det lilla hotellet där vi skulle bo – trötta, hungriga och lite yra av värmen. Ut på terrassen kom en stor träbräda, täckt av pasta i de vackraste röda och lila nyanser. Mogna tomater, aubergine, kapris och basilika – allt som Sicilien doftar av.
Det var enkelt men oändligt gott. Solvarma smaker, sötman från tomaterna, den lena auberginen och det där lilla salta stinget från kaprisen. Pastan var perfekt al dente, förstås. Jag tror aldrig att pasta har smakat så gott som den gjorde där, under en fläktande pergola med ett glas vin i handen och Medelhavet i fjärran.
Pasta alla Norma är en rätt med historia och stolthet. Namnet sägs komma från Bellinis opera Norma – den var så god att man helt enkelt utbrast: “Det här är en riktig Norma!”. Om du inte har lyssnat på den så är tipset att spela den episka Casta Diva medan du fräser din aubergine. Kanske blir det extra gott då?!
Det fina är att du kan göra den hemma, och även om svenska auberginer kanske inte smakar riktigt som de sicilianska, så bär rätten ändå med sig samma generositet. Jag brukar börja med att fräsa kapris i riktigt het olja, då får de liksom en lite knaprig yta och ger en god sälta till rätten. Resten av receptet hittar du här nedanför. Men även några andra smarriga rätter med auberginen.
Pumpa är verkligen en av höstens mest mångsidiga råvaror. Den är söt, nötig och passar lika bra i soppor som i gratänger eller bakverk. Här har jag gjort en rätt som jag tycker visar upp pumpans allra bästa sida: gratinerad pumpa med svamp, svartkål, västerbottensost och en pesto gjord på pumpakärnor.
Det är en rätt som står stadigt på egen hand – perfekt som en vegetarisk huvudrätt – men den fungerar också otroligt fint som tillbehör till fågel eller vilt. Jag serverade den senast tillsammans med en mör och smakrik renfilé, och det blev en riktig höjdarkombination.
Svampen och svartkålen ger djup och jordighet, västerbottensosten bjuder på sälta och umami, och peston med rostade pumpakärnor binder ihop allt med en nötig friskhet. Det är en rätt som både känns lyxig och rustik på samma gång – en sådan där rätt som verkligen gör höstkvällarna lite varmare och festligare.
Tips! Gör gärna lite extra pesto och ställ fram på bordet. Den är god till nästan allt – från grillade grönsaker till en bit nybakat bröd.Så nästa gång du får tag på en vacker pumpa – testa att gratinera den så här. Jag lovar att du inte blir besviken! Dessutom får du recept på en pampig pumpasoppa, en sötsyrlig chutney på pumpa, en kryddig tagine med sötpotatis och pumpa plus en god efterrätt – Cheesecake med pumpa!
Kål är en riktig superhjälte i köket. Det är både nyttigt, billigt och dessutom nästan alltid i säsong här i Sverige. Jag älskar hur mångsidig den är – från sommarens späda till vinterns robusta. Och så finns den ju i så många goda varianter vitkål, rödkål, svartkål, grönkål och den lite tjusigare savoy.
Det fina med kålen är att den både bär upp kraftiga kryddor och samtidigt fungerar som bas i mildare rätter. Och för dig som vill äta mer grönt är detta ett riktigt smart sätt att byta ut köttet utan att tumma på smaken. Det är en riktigt bra grund för vegetariska rätter. Här har jag stekt den tills den blir härligt frasig tillsammans med morot och lök. Smakerna blir mustiga och lite söta när grönsakerna får tid i pannan. Sedan är ”färsen” kryddad med tacokryddor. Resultatet? Ett smakrikt, mättande och lite oväntat alternativ till köttfärs. Jag serverar den på mjuka bröd och toppar med det jag gillar mest: en klick gräddfil, picklad rödlök – ja! för det tycker jag är svingott – färsk koriander, lite ost och kanske några skivor avokado. Precis som med vanliga tacos kan man låta var och en bygga sin egen favorit.
Så – nästa gång du står i grönsaksdisken, plocka med dig ett rejält kålhuvud. Det är billig vardagsmat som går att förvandla till riktig fest! Här nedanför får du även recept på lite andra goda grejor med olika sorters kål! Några helt vegetariska och några med kött. Vilken kål-rätt börjar du med? För du provar så klart allihopa, hoppas jag!
Sjävklart är det roligast i München men det funkar att ha en alldeles egen Oktoberfest. Två saker som hör hemma på varje liten egen Oktoberfest är öl och pretzels. Det traditionella ölet är en sk Märtzen. Det är ljust, har en moderat beska, stor maltighet med en relativt hög alkoholhalt. Traditionellt serveras ölen i enliters-sejdlar. Men självklart fungerar även en smarrig Weissbier, ett gyllene, lätt grumligt öl med rund, mjuk smak med inslag av banan och kryddnejlika. Den är både törstsläckande och matvänlig, och passar också perfekt till de salta, mjuka kringlorna – pretzels.
Pretzels är en fest för sig: sega på utsidan, mjuka på insidan, beströdda med flingsalt och alltid bäst nybakade. Dela dem runt bordet, bryt av en bit och doppa i en stark senap eller bred på en klick smör. Kombinationen av öl och de salta pretzelkringlorna är helt enkelt oslagbar.
Vill du sätta extra guldkant på din Oktoberfest? Bjud på en klassisk bratwurst eller en ostkräm att bre på kringlorna. Du hittar en hel kader av recept till ditt kalas. Men viktigast av allt – se till att stämningen är på topp. Lite musik, ett långbord och många skratt gör kvällen oförglömlig.
Prost och trevlig Oktoberfest!
Om du hade fullt upp under försommaren och såg fläderblommorna komma och gå. Finns en ny chans för fläder är en av trädgårdsväxt som bjuder på dubbla njutningar under året. I slutet av maj början av juni de ljuvliga, doftande blommorna – perfekta till saft, drinkar och desserter. Men om du inte hann med så finns chansen igen för nu är mört sammetslila bären mogna och de bjuder på samma smaker.
De mörkt blålila klasarna hänger tunga på buskarna och bara väntar på att förvandlas till must, saft eller kanske en värmande höstglögg. Fläderbär är rika på smak, lite syrliga och fulla av nyttigheter. Men kom ihåg – de ska alltid kokas innan de äts. Jag brukar göra en klassisk fläderbärssaft, som är fantastisk att dricka varm med en skiva citron i när höststormarna viner. Men bären passar också fint i sylt, gelé eller varför inte en kryddig chutney till höstens grytor och viltkött? Så ut i trädgården, eller ta en sväng förbi en solig vägkant, och plocka hem sensommarens mörka guld.